Byt ytterdörr och spara pengar

Ytterdörrar har blivit bättre på att stänga ute kylan och bevara värmen inomhus, men det finns skillnader mellan olika fabrikat. Några dörrar är inte lufttäta och regnvatten kan tränga in. Det visar ett test av nio stycken ytterdörrar som Energimyndigheten genomfört.

Diplomat Dooria Osby AB Snickar Per AB

Testet omfattar målade standarddörrar med trästomme och ett litet fönster.
Dörrarnas värmeisoleringsförmåga, U-värdet, har blivit bättre sedan förra testet, 2004. Den skiljer sig dock mellan olika fabrikat i testet, från 0,8 till 1,5. Det betyder att dörren med det lägsta U-värdet nästan är dubbelt så effektiv när det gäller att stänga kylan ute och bevara värmen inomhus.
Ett hushåll kan spara cirka 200 kWh per år (250 kr) i södra Sverige och cirka 370 kWh per år (460 kr) i norra Sverige på att byta ut sin gamla ytterdörr mot en ny energieffektiv modell. Det ger dessutom en bättre värmekomfort som följd av exempelvis minskat drag. Räkneexemplet är baserat på en jämförelse mellan en gammal dörr med uppskattat U-värde på 2,0 och en ny med U-värde 0,9 och ett elpris 1,25 kr/kWh.

Sporre för produktutveckling

- Det är glädjande att de vanligaste modellerna av ytterdörrar på marknaden har blivit mer energieffektiva. Tillverkarna verkar ha tagit till sig av tidigare testresultat och ansträngt sig för att höja kvaliteten, men testet visar även att det är viktigt att jämföra andra egenskaper än U-värdet. Vårt mål är ju att testerna ska fungera som en sporre både för produktutvecklingen och som information till konsument, säger Anita Aspegren, enhetschef vid Energimyndighetens Testlab.

Ytterdörren ska vara välisolerad och stå emot väder och vind. Lufttäthet och regntäthet är viktiga egenskaper som testats. Det får inte dra från dörren och absolut inte komma in fukt i dörren. Ett tak, vindfång eller veranda minskar risken för fuktskador och förlänger livslängden. På fyra av de testade dörrarna läcker regnvattnet in. Tre av dörrarna klarar inte testet för lufttäthet vid minus 15 grader, varav en inte heller klarar testet vid + 18 grader.  
 I testet kontrolleras också att dörrarna håller formen och inte blir skeva eller buktar sig. Högst 4 mm får dörren skeva eller bukta och alla dörrar utom två klarar detta.

FAKTA | Bra att veta om ytterdörrar

Ytterdörren ska motstå det mesta

Ytterdörren är en viktig del av fasaden och påverkar husets utseende. Den ska vara inbjudande för besökare, samtidigt som den ska vara välisolerad och stå emot såväl väder och vind som inbrottsförsök.

Skydd förlänger livet

Dörren ska stå emot kyla, regn och sol utan att bli skev eller krokig. En ytterdörr som står helt oskyddad för vädrets makter kommer att åldras snabbare. Ett skyddande tak eller en förstukvist är därför bra.

Öppnas och stängs?

Under sin livslängd kommer dörren att öppnas och stängas ett oräkneligt antal gånger. Detta ställer krav på bra upphängning, handtag och lås. Tänk också på att det inte ska krävas alltför mycket kraft för att stänga dörren.

Fråga efter U-värdet

Dörrens så kallade U-värde talar om isoleringsförmågan. Alltså hur mycket värme, uttryckt i Watt, som passerar per kvadratmeter dörr när temperaturskillnaden är en grad mellan ute och inne. Ju lägre siffra desto bättre. Se till att U-värdet omfattar hela konstruktionen med karm.
Ett hushåll kan spara cirka 200 kWh per år (250 kr) i södra Sverige och cirka 370 kWh per år (460 kr) i norra Sverige på att byta ut sin gamla ytterdörr mot en ny energieffektiv modell. Det ger dessutom en bättre värmekomfort som följd av exempelvis minskat drag. Räkneexemplet är baserat på jämförelsen mellan en gammal dörr med uppskattat U-värde på 2,0 och en ny med U-värde 0,9 och ett elpris 1,25 kr/kWh.

Glasade dörrar

Många gånger är det både trevligt och nödvändigt att välja en glasad dörr, eller ett fönster längst med dörrens långsida eller ovansida för att få in dagsljus i hallen. Ett problem med dessa dörrar är att det kan läcka in vatten via infogningen runt glasrutan. Glaset är viktigt för dörrens isoleringsförmåga, med ett dåligt glas försämras U-värdet. Fråga efter så kallat energiglas när du köper en ny dörr.

Isoleringsmaterialet

Ett vanligt isoleringsmaterial är cellplast som framställs från olja. Detta material har en bra värmeisoleringsförmåga. Det finns även dörrar med biologiskt isoleringsmaterial i form av träfiber, så kallad porös board. Förutom att det är ett naturmaterial har det fördelen att det isolerar bra mot ljud.

Viktigt med bra instruktioner

Se till att det följer med noggranna monterings- och skötselanvisningar. Till exempel är det mycket viktigt att karmen monteras rätt, annars fungerar inte dörren som det är tänkt och den isolerar inte lika bra. Om dörren inte är lufttät, eller om den glappar kan du justera slutblecket, för att dörren ska gå igen ordentligt kring tätningslisten. Slutblecket kallas den del där låskolven går in i karmen. Tillverkarna kräver att dörren är fackmannamässigt monterad för att deras garantier ska gälla. Vilket dock inte är samma sak som att arbetet är utfört av en fackman.

Regelbunden skötsel

Det är också viktigt att regelbundet underhålla sin dörr, vad som krävs är till stor del beroende av i vilket material dörren är tillverkad. Dörrar i teak, ek eller furu behöver till exempel oljas en eller flera gånger per år. Målade dörrar ska rengöras med såpa och vatten. Färghandlaren kan berätta mer.

Märkning

En ytterdörr kan vara P-märkt. Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, SP, i Borås, står bakom märkningen. För P-märkningen ställs det högre krav på funktion, miljö, effektivitet och säkerhet än i bygglagstiftningen. Dessutom uppfyller tillverkaren krav på drift- och skötselinstruktioner. Att kraven uppfylls kontrolleras av ett ackrediterat laboratorium.
Det finns även CE-märkning på dörrar, där dörrarnas prestanda värderas i olika klasser. Här kan kraven skilja sig mycket åt mellan olika länder i Europa.
Numera finns också Trä- och Möbelindustriförbundets egen märkning, SFDK (Svensk Fönster och Dörr Kontroll). De som fått ett SFDK-godkännande har testats av Swedac och godkänts enligt de produktkrav som anges som baskrav.

Garantier

Jämför de garantier och övriga villkor som tillverkarna lämnar innan du bestämmer dig. Flera tillverkare erbjuder 10 års formgaranti, fem års garanti mot imma i glasrutan, samt två års tillverkningsgaranti.

Källa: Energimyndigheten