Det här irriterar vi oss på hos grannarna

Det här irriterar vi oss på hos grannarna

Många som bor i flerfamiljshus kan känna igen sig i den irritation som uppstår när en granne gör något som inkräktar på husfriden. Men vilka är egentligen de vanligaste störningarna i landets bostadsrättsföreningar och hur hanterar man grannen som spelar hög musik mitt i natten eller röker i trapphuset?

Sveriges BostadsrättsCentrum, SBC, hanterar årligen tusentals rapporteringar kring störande grannar i bostadsrättsföreningar. Allra vanligast är att man irriterar sig på boende som spelar hög musik och har högljudda fester. Rökare är också föga populära. Inte heller bråkstakar som skriker och gapar i sina lägenheter står högt i kurs bland landets bostadsrättsinnehavare. Men vad kan man egentligen göra åt personer som stör husfriden? SBC:s juridiska expert Monika Jukic ger svar på hur man hanterar störningsärenden i bostadsrättsföreningen.

Allra vanligast är störningar som gäller ljudnivån såsom högljudd musik eller stökiga fester. Men oavsett hur svårt det kan vara att sova under en natt när grannarna festar i lägenheten intill så kan det bli svårt att vidta åtgärder mot enstaka störningar. Som boende i flerfamiljshus måste man acceptera att det ibland spelas hög musik eller att grannes spädbarn gråter högt i lägenheten bredvid.

För att bostadsrättsstyrelsen ska kunna vidta åtgärder är det av största vikt att de boende som upplever störningar rapporterar in dessa ärenden till styrelsen. De störningar som kan leda till att en bostadsrättsinnehavare sägs upp från föreningen kan delas in i två grupper: störningar som kan vara skadliga för hälsan och störningar som försämrar boendemiljön. Uppsägning får dock endast göras om den boende inte följer styrelsens tillsägelse.

– Den juridiska bedömningen av vad som är en störning kan vara svårt att avgöra för en bostadsrättsstyrelse. Därför bör man anlita sakkunnig hjälp som kan hantera störningsärende i ett tidigt skede. Det är också viktigt att dokumentera alla störningar, gärna med underskrifter och vittnen, för att kunna nå framgång om det leder till prövning i domstol, säger Monika Jukic, Chefsjurist på Sveriges BostadsrättsCentrum, SBC.

Här är de vanligaste störningarna som rapporteras till SBC:
1. Grannar som spelar musik på hög volym
2. Högljudda fester
3. Grannar som röker så att det luktar in i andras lägenheter eller i gemensamma utrymmen
4. Högljudda grannar som skriker, gapar och bråkar i sina lägenheter
5. Nedskräpning av lägenheter och gemensamma utrymmen

Grannar som spelar hög musik är för många ett störningsmoment.

Organisationen Bostadsrätterna har genomfört en undersökning om störande grannar. Den visar att var fjärde person inte agerat när en granne stört. När vi agerar är det vanligast att knacka på hos grannen, följt av vi ringer/mejlar/sms:ar den som stör.

Vanligast att ringa på
Oftast är det bästa sättet att knacka på när en granne stör och 18 procent svarar att de också gjort det någon gång. Ringa, mejla och sms:a är också ett vanligt sätt att kommunicera i dessa fall, vilket 11 procent svarar att de gjort.

Hög volym och fester 
Det vi stör oss allra mest på är hög musik och hög volym på tv:n, där 42 procent svarar att det stört dem. Högljudda gäster, till exempel vid fester, är också ett irritationsmoment som stört 35 procent. Det här måste vi acceptera Bostadsrätternas vd Ulrika Blomqvist säger att det är viktigt att visa hänsyn mot sina grannar.

– Störs vi av vår granne tycker jag att man ska ta kontakt och berätta det. Många tänker nog inte på att de kan störa andra när de till exempel spelar musik. Gamla hus kan vara mycket lyhörda.

Boende flyttar
Ibland är störningarna så allvarliga att människor flyttar. Här svarar 3,5 procent att de faktiskt flyttat på grund av störande grannar, medan 6,2 procent har övervägt att byta bostad på grund av störningar.

– Vi måste acceptera vanliga vardagsljud, att det låter när vi vistas i våra bostäder. Det ska så klart vara tyst på natten men den som jobbar skift och kommer hem sent har ju rätt att duscha. Att grannbarnen har kolik kan de ju inte hjälpa och människor måste få gå på toaletten nattetid. Samtidigt ska vi vara medvetna om att människor har olika toleransnivåer, en del är extremt tåliga medan andra inte är det, säger Ulrika Blomqvist.

 

Av: Annika Rådlund Källa: Sveriges BostadsrättsCentrum, SBC och Organisationen Bostadsrätterna
Foto: Annika Rådlund
 

(Bostäderna på bilderna har inget sammanhang med texten)

Facebook Twitter Google Plus Google Plus

presenterat av

Produkttips