Dialogen mellan ute och inne

I ett hus ska det finnas en dialog mellan inne- och utemiljö.
Fasaden står för den kommunikationen.
Dörren är den detalj där man får vara mer lekfull och kan uttrycka sin personlighet.

Husets fasad utgör gränsen mellan utomhus- och inomhusmiljö. Ju naturligare övergången är desto bättre smälter huset in i omgivningen.
- Mötet mellan ute och inne är viktigt. Bäst resultat får man om huset spelar med i den omgivande naturen och om man använder material som finns naturligt på platsen och i omgivningen, säger arkitekten Hans Murman, som är van att rita både villor och fritidshus.

Det är inte tillfälligheter som gör att putsade stenhus dominerar i karga, bergiga miljöer och i stadsmiljöer och att trähus dominerar på landet och i skogen.

- När man väljer fasadmaterial ska man titta på vad som finns i närheten, både vad gäller natur och annan bebyggelse. Även färgsättningen är viktig och man bör ta hänsyn till omgivningen, säger Hans Murman på Murman Arkitekter, som har sitt kontor i ett kopparhus från 1960-talet, vid Slussen i Stockholm.

Att blanda fasadmaterial är inte alls fel. Hans Murman tror att vi kommer att leka mer med olika fasader i framtiden. I kombinationer mellan olika material kan man exempelvis skapa spännande färg, ljus- och skuggspel. När man bygger till ett hus är det heller inte fel att göra den nya delen i något annat material. Då kan man lätt läsa av husets ursprung respektive tillägg.

- Trä tycker jag är ett mänskligt material som man vill ha nära kroppen. Fasaden som vetter mot gården kan därför vara av trä medan fasaden mot gatan kan vara putsad. En annan trend är att skapa stora, ljusa öppningar av glas i en träfasad.

Dörren får sticka ut

En träfasad behöver inte bestå av en traditionell, stående furupanel. Enligt Hans Murman är ek och lärk gångbara träslag. Med en liggande panel ger man huset ett lägre utseende medan en stående panel gör att huset ser högre ut.

Det mest udda fasadmaterial vi hört talas om ligger Hans Murman själv bakom. När han och hans fru ritade sitt eget fritidshus på Gotland kläddes husets träfasad med en väv av nätvinyl. Familjen lät trycka ett fotografi av tomtens karaktäristiska enbuskar på en reklamvepa och klädde sedan in tre av husets fasader med detta material.
- Det var ett roligt experiment och nu ska vi se hur länge väven håller färg och form. Kanske får vi byta ut den om 15 år, men det blir i alla fall billigare än att måla om huset.

Dörren är annars den detalj där Hans Murman tycker man kan ge uttryck för sin personlighet och lekfullhet.
- Ta ut svängarna på entrédörren i nybyggda hus! En dörr får sticka ut och vara personlig, säger han.

Arkitekten Pelle Wester, som driver Svenska Designrådet AB, har designat dörrar för Swedoor.
- En dörr är spännande för den är det mest symboliska för huset. Den ska dels tala om vem som bor bakom dörren och dels ingå i den arkitektoniska helheten. Dörren ska alltså beskriva både huset och ägaren till huset.

Håller minst 40 år

Att rita en dörr med bara snygg design är meningslöst, tycker Pelle Wester. All design måste ha en adress och passa in i ett sammanhang. Därför har han anpassat sina dörrar efter olika typer av arkitektur från olika tidsepoker.

Eftersom man kan räkna med att en ytterdörr i Mellansverige håller i minst 40 år så kan man räkna ut att det är boende i villor från 60-talet, eller 20-talshus som är ombyggda på 60-talet, som nu börjar fundera över att byta dörr. Därför har fokus legat på dörrar som passar 60-talshus.
- Många hus från 60-talet har stora mörka hallar där man behöver få in mer ljus. Fönsterdörrar är att föredra, säger Pelle Wester som gjort många promenader i villaområden i både Sverige, Finland, Danmark och England för att få kunskap och inspiration till sina dörrar.

Arkitekten Hans Murman kommenterar olika fasadmaterial:

Trä

Ett fantastiskt material. Trähus är lätta att värma upp och bygga om/till. Samspelar med naturen och passar i lantliga miljöer och skogsmiljöer. Om man vågar avstå från standardlösningar finns stora möjligheter. En träfasad behöver inte bestå av furu. Ek, ceder och lärk fungerar utmärkt. Dessutom kan man variera mellan stående och liggande panel med olika relief. Trähus kräver underhåll.

Putsad fasad

Passar bra i vissa miljöer, särskilt stadsmiljöer, kargare miljöer och av tradition på t ex Gotland och i Skåne. Har varit populära under funkisepoken och ?nymodernismen? då ett avskalat intryck eftersträvats.

Betong

Ett svårt material att göra fina fasader av. Det kan upplevas dött och ge ett hårt intryck. Men eftersom det formas av det man gjuter det mot så är variationsmöjligheterna enorma.
Gjutet mot grova bräder kan det nästan se ut som en grå träfasad och gjutet mot gummiprofiler får man en mjuk slät yta.

Tegel

Byggmästarnas favoritmaterial eftersom det är underhållsfritt. Populärt på 60- och 70-talet, men jag tror på en renässans för teglet. Glaserat tegel, andra format, nya fogfärger och fogtjocklekar ger nya spännande lösningar.

Eternit

Originalhusen, som är ritade för eternit, ska vi vara rädda om för de är få.
Ofta döljer det sig en träpanel bakom en eternitfasad, men att riva i eternit är farligt eftersom det innehåller asbests. Eftersom eternit är underhållsfritt är det dumt att måla det. Då skapar man ett underhåll och förlorar hela poängen med materialet.

Glas

Glas i kombination med andra material växer, exempelvis är det populärt med stora skjutdörrar i glas mot verandan eller i ett uterum. Men i övrigt vill vi inte bo i ?skyltfönster?. Dessutom har glas dålig värmeisolering och lämpar sig därför inte så bra för vårt svenska klimat.

Plåt/aluminium

Det knäpper i en plåtfasad, som blir varm av solen. Känns mer industriell än huslig. Fasaden är tålig i hårt väderutsatta områden. Aluminiumbeklädda fönster är däremot att rekommendera eftersom de är underhållsfria. Med då skall det ha tunna profiler.

Text: Susanne Mattsson