Energipriser för hushållskunder, inklusive relevanta skatter
Oljepriset inklusive skatter för villakunder har fördubblats mellan år 1997 och den 1 januari 2007. Under samma period har elpriset inklusive skatter stigit med cirka 80 procent och fjärrvärmepriset med cirka 50 procent. Ökade skatter och ökade olje- och naturgaspriser är huvudorsakerna till de stigande priserna.
Energipolitiska mål
I de energipolitiska målen framhålls vikten av en säker tillgång på energi till rimliga priser. Effektiva el- och naturgasmarknader lyfts också fram som mål för energipolitiken. Effektiva marknader för dessa energibärare bidrar till låga priser. Målen anger även att energipolitiken ska bidra i omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle och till en energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat.
Trender
Energipriserna har sedan år 1996 genomgående stigit för hushållskunder. Under några år i slutet av 1990-talet var elpriserna konstanta, eller till och med sjunkande, medan kraftiga prishöjningar noteras 2003, 2006 och 2007. Totalt sett har elpriset inklusive skatter stigit med drygt 80 procent mellan 1997 och 2007.
Olje- och naturgaspriserna låg relativt stilla under perioden 1995–1999, för att sedan öka. Från år 2004 och framåt har oljepriset ökat. Priset den 1 januari 2006 var mycket högt, men sjönk något till den 1 januari 2007. Totalt sett har oljepriset för hushållskunder inklusive skatter fördubblats mellan år 1997 och 2007.
Fjärrvärmepriset har ökat långsamt sedan år 2004, med några procent per år. I Nils Holgerssonrapporten framkommer att skillnaderna mellan kommuner kan vara mycket stor. År 2006 var kostnaden per kvadratmeter och år 78 kr i den billigaste kommunen och 158 kr i den dyraste. Medelkostnaden var 126 kr per kvadratmeter och år. Sett över hela perioden 1997–2007 har fjärrvärmepriset stigit med cirka 50 procent.
Biobränslen såsom ved och pellets är viktiga energikällor för hushållskunder och användningen av pellets har ökat kraftigt de senaste åren. I april 2007 var pelletspriset inklusive skatter för villakunder cirka 2 300–2 800 kr per ton. Anledningen till att tidsserier över priset för pellets inte presenteras här är brist på statistik. Exempelvis saknas officiell prisstatistik för pellets, och i dagsläget finns endast branschens egna sammanställningar. Merparten av den ved som används bland hushållskunder (cirka 12 TWh per år) köps och säljs inte på marknaden, utan utgörs av egen avverkning eller byteshandel.
Orsaker och samband
Elpriset ökade kraftigt mellan den 1 januari 2006 och den 1 januari 2007. De första fyra månaderna år 2006 berodde elprisökningen främst på stigande utsläppsrättspriser, men när utsläppsrättspriset sjönk i slutet av april följde elpriset med. Årets högsta dygnsmedelvärde nåddes i slutet av augusti. Produktionsstörningar i kärnkraften under sensommaren och hösten, import och låga nivåer i vattenmagasinen bidrog till det höga elpriset. I maj 2007 hade dock elpriset backat tillbaka.
Produktpriset på olja följer relativt väl utvecklingen av världsmarknadspriset på olja och naturgaspriset följer i stor utsträckning oljeprisutvecklingen . En anledning till de ökande priserna för hushåll på olja och naturgas har varit den gröna skatteväxling som inneburit att skatterna på el och fossila bränslen gradvis har höjts och förts tillbaka till hushåll och företag i form av minskad skatt på arbete. På sex år, från 2000 till 2006, har skatten på olja ökat med nästan 75 %.
Orsakerna till prisutvecklingen inom fjärrvärmeområdet är svåra att uttala sig generellt om, eftersom svensk fjärrvärme består av summan av ett stort antal fjärrvärmesystem. Ökade kostnader för de använda energibärarna är en bidragande orsak till de stigande fjärrvärmepriserna. En annan orsak är att regler om självkostnadsprissättning inte längre gäller, utan att fjärrvärmepriset istället i ökande utsträckning sätts i förhållande till priset på alternativen samt utifrån företagens avkastningskrav.
Eftersom indikatorn visar löpande priser är det intressant att ställa energiprisökningarna i relation till den allmänna prisutvecklingen, t.ex. uttryckt i konsumentprisindex, KPI. Det kan då konstateras att priset på alla analyserade energibärare ökat avsevärt snabbare än KPI.
FAKTA
De priser som redovisas i indikatorn är priset den 1 januari varje år. Indikatorn baseras på typkunder som är gemensamma för hela EU. För hushållen indelas för el efter två kriterier, årlig konsumtion i kWh samt typ av hushåll. Två olika typkunder har använts. I diagrammet visas deras maximala årliga förbrukning i kWh: Årlig konsumtion Motsvarar hushåll Naturgasen delas in efter årlig konsumtion och vilken utrustning som omfattas. I indikatorn redovisas en typkund som har en årlig konsumtion motsvarande 34 890 kWh, vilket motsvarar en villa med uppvärmning och hushållsgas. Observera att dessa typkunder följer en europeisk standard och inte är framtagna specifikt för svenska förhållanden. |
13:1. El- och nätpris för hushållskunder, årlig förbrukning 3500 kWh
Anm. Från och med år 2004 ingår elcertifikatkostnaden i elpriset.
13:2. El- och nätpris för Hushållskunder, årlig förbrukning 20000 kWh
13:3. Naturgaspris för Hushållskunder, årlig förbrukning 34890 kWh
13.4. Fjärrvärmepris för Hushållskunder i flerbostadshus inkl. relevanta skatter och moms
13.5. Oljepris (Eo1) för Hushållskunder
Källa: Fjärrvärmepriserna har hämtats från SCB:s prisstatistik. Priserna på el, olja och naturgas har hämtats från Sveriges rapportering till Eurostat. Priserna är lika med det pris som en kund med samma egenskaper som typkunden får betala vid tecknande av kontrakt den 1 januari, alternativt den 1 juli. För el avses ettårskontrakt med fast pris.
