13 Apr 2014

Folkhemmets kök

Folkhemmet blev ett allmänt känt begrepp i Sverige vid årtiondena kring 1900-talets mitt, genom den socialdemokratiske politikern Per Albin Hansson. Alla skulle ha det bra materiellt och rätt till en god bostad. Många sociala reformer genomfördes för att förbättra människors liv och speciellt bostäderna var viktiga när Sverige skulle moderniseras.

Den goda bostaden hade modernt kök och badrum, varmvatten, vardagsrum, sovrum, garderober, gemensam tvättstuga och sopnedkast. Under 1940-, 1950- och 1960-talen byggdes miljoner hälsosamma, ljusa och praktiska bostäder för alla med hjälp av statliga lån. Bostadsområdena var möjligheternas plats, blickarna var riktade mot framtiden.
Köket – hemmets hjärta
Under bondesamhället var storstugan ett allrum för matlagning, arbete, umgänge och sömn – idag har köket åter blivit en samlingsplats. Men vad hände däremellan? Under 1930- och 1940-talen utvecklades små kompakta kök för att effektivisera hemarbetet. Moderna och rationella kök skulle höja husmödrarnas status och göra dem till experter på sitt eget kompetensområde – hemmet. Hemmens forskningsinstitut (HFI) studerade arbetsmetoder, inredning och redskap.
Undersökningarna ledde till rekommendationer och normer: alla saker på rätt plats, inte ett steg i onödan. Svensk köksstandard, som till viss del fortfarande lever kvar, fastställdes första gången 1950 och angav mått för bänkar, skåp och arbetsytor. Under 1950- och 1960-talen blev köket rymligare och matplatsen kom tillbaka. Litet och effektivt eller rymligt och välkomnande – ett sekels ideologier och samhällsförändringar kan avläsas i köket.

Folkhemmet
Fem av folkhemmets rum, vardagsrummet, köket, sovrummet, badrummet och tvättstugan, är representerade i bokserien Folkhemmets rum, utgiven på Nordiska museets förlag våren 2013. Fotoutställningar om fyra av rummen kommer att avlösa varandra fram till och med 2015 (vardagsrummet, köket, sovrummet och badrummet). Samtliga bilder är hämtade ur Nordiska museets bildsamling som innehåller drygt sex miljoner bilder, vilket gör den till Sveriges största kulturhistoriska bildsamling. Här finns verk av flera av landets mest kända fotografer.

Från och med 5 april visas fotoutställningen Folkhemmets rum: Köket på Nordiska museet, med ett 30-tal fotografier av bland andra Karl Heinz Hernried, Gösta Glase och Karl Erik Granath. Där kan besökarna se hur det kunde se ut i folkhemmens kök. Utställningen är den andra delen i serien Folkhemmets rum, där vardagsrummet, köket, sovrummet och badrummet presenteras i fyra fotoutställningar med bilder hämtade ur Nordiska museets rika bildsamling.
På Nordiska museet finns också hemmiljön Folkhemslägenheten, som visar hur ett typiskt boende på två rum och kök kunde se ut i slutet av 1940-talet. I lägenhetens kök kan besökarna öppna skåp och lådor, eller slå sig ner en stund på kökssoffan.

Nordiska museet har gett ut skivan Folkhemmets musik där Stefan Wermelin och Staffan Schöier har valt ut och samlat ett vaxplock av all den musik som gnolades ihop på 1930- och 1940-talen i Sverige. Skivan innehåller välkända låtar som människor lyssnade på i radion, spelade på grammofon eller själva sjöng.

Av: Annika Rådlund Källa: Moderna museet

Köket. Foto: Ateljé Sundahl

Från och med 5 april visas fotoutställningen Folkhemmets rum: Köket på Nordiska museet. Där kan besökarna se hur det kunde se ut i folkhemmens kök. Foto: Ateljé Wahlberg