Folkhemmets vardagsrum
Från och med 28 augusti visas fotoutställningen Vardagsrummet på Nordiska museet, med ett trettiotal fotografier av bland andra Karl Heinz Hernried, Erik Holmén och Karl Erik Granath. Utställningen är den första delen i serien Folkhemmets rum, där vardagsrummet, köket, sovrummet, badrummet och tvättstugan presenteras i fem fotoutställningar med bilder hämtade ur Nordiska museets rika bildsamling.
Vardagsrummet – en plats för allt och alla
Vardagsrummet blev centralt i folkhemmets nya funktionella bostäder. Idén om vardagsrummet som hemmets centrum väcktes på 1930-talet – ett viktigt rum som skulle användas av hela familjen varje dag. Från barnens lek och husmödrarnas hemmasysslor till umgänge och middagar. Ett rum för moderna människor och nya levnadsmönster. Varken finrummet, som hade använts vid högtider, eller köket, som hittills hade varit den vardagliga samlingsplatsen, stämde överens med de nya funktionalistiska idealen om hur familjens samlingsplats borde utformas. Men det tog åtskilliga år innan människor övergav finrumstanken och började möblera på ”rätt” sätt. Funktionalisterna ville kasta ut opraktiska och klumpiga möbler och istället skapa ett modernt och luftigt vardagsrum.
Först på 1950-talet slog idealen igenom på allvar. Då riktades också soffa och fåtöljer mot vardagsrummets nya attraktion: TV-apparaten. Fram tills dess hade radion varit vanlig i många vardagsrum.
Folkhemmet blev ett allmänt känt begrepp i Sverige vid årtiondena kring 1900-talets mitt, genom den socialdemokratiske politikern Per Albin Hansson. Alla skulle ha det bra materiellt och rätt till en god bostad. Många sociala reformer genomfördes för att förbättra människors liv och speciellt bostäderna var viktiga när Sverige skulle moderniseras.
Den goda bostaden hade modernt kök och badrum, varmvatten, vardagsrum, sovrum, garderober, gemensam tvättstuga och sopnedkast. Under 1940-, 1950- och 1960-talen byggdes miljoner hälsosamma, ljusa och praktiska bostäder för alla med hjälp av statliga lån. Bostadsområdena var möjligheternas plats, blickarna var riktade mot framtiden.
Av: Annika Rådlund Källa: Nordiska Museet
Vardagsrummet. Foto: Karl Erik Granath
Vardagsrummet, 1939. Foto: Erik Holmén
Först på 1950-talet slog idealen igenom på allvar. Då riktades också soffa och fåtöljer mot vardagsrummets nya attraktion: TV-apparaten. Fram tills dess hade radion varit vanlig i många vardagsrum. Vardagsrummet, 1950-tal. Foto: Karl Heinz Hernried
Till vänster: 1950-1960-tal. Foto: Karl Heinz Hernried
Till höger: Vardagsrummet. Foto: Ateljé Wahlberg
Vardagsrum, 1940-tal. Okänd fotograf, Nordiska museet På Nordiska museet finns också hemmiljön Folkhemslägenheten, som visar hur ett typiskt boende på två rum och kök kunde se ut i slutet av 1940-talet. I lägenhetens vardagsrum kan besökarna slå sig ner i soffan och lyssna på radioprogram från tiden.
Vardagsrummet, 1950-tal. Foto: Karl Erik Granat
Vardagsrummet. Foto: Erik Holmén
Bok- och utställningsserie om Folkhemmets rum De fem rummen, vardagsrummet, köket, sovrummet, badrummet och tvättstugan, är representerade i bokserien Folkhemmets rum, utgiven på Nordiska museets förlag våren 2013. Fotoutställningar om rummen kommer att avlösa varandra fram till och med 2015.
Samtliga bilder är hämtade ur Nordiska museets bildsamling som innehåller drygt sex miljoner bilder, vilket gör den till Sveriges största kulturhistoriska bildsamling. Här finns verk av flera av landets mest kända fotografer.
Fotoutställningen Vardagsrummet visas 28/8 2013 – tillsvidare.
