Har du koll på kryputrymmet?

Hundratusentals svenska villor vilar på uteluftsventilerade krypgrunder är som tickande mögelbomber. Men problemen går att åtgärda. Detta skapar goda affärsmöjligheter för svenska byggföretag.

Många villaägare har dåliga kunskaper om vilka problem som olika huskonstruktioner kan medföra. En vanlig missupfattning är att en uteluftsventilerad krypgrund är säkrast. Man förknippar den med torpargrunderna som fungerat i hundratals år och förutsätter att den moderna varianten är lika säker. Tyvärr visar alla erfarenheter på raka motsatsen.
Den kanske främsta orsaken till att den moderna krypgrunden ger fukt- och mögelproblem är att dagens hus är betydligt mer isolerade.

Vi prioriterar komfort och energibesparing vilket avspeglar sig i sättet att bygga. Förr kunde värme läcka genom bjälklaget och på så sätt motverka kondensbildning i torpargrunden.
I dag strömmar istället varm och fuktig luft under sommaren in i krypgrunden under huset där den kyls av och kondenserar mot de kalla ytorna. Risken för tillväxt av mikroorganismer som till exempel mögel, rötsvamp och bakterier ökar ju högre den relativa fuktigheten är. Även dåligt dränerad mark som binder fukt liksom en skräpig markbotten kan bidra till problemen.

En annan vanlig missuppfattning är att det blir bättre om man tar upp fler ventiler i grunden för att på så sätt öka luftgenomströmningen, vilket istället kan förvärra situationen.
På AK-konsult Indoor AB arbetar man mycket med krypgrunder och kan konstaterar att krypgrunderna är lika problembelastade som platta på mark med överliggande värmeisolering.
- Här finns helt klart en stor marknad att ta sig an för de svenska byggföretagen, säger Anders Kumlin som tillägger att det samtidigt finns en stor spridning i kunnandet inom byggbranschen när det gäller åtgärder av det här slaget.
- Vissa är väldigt duktiga medan andra inte har den kompetens som krävs för att ta sig an fuktproblem.

Anders Kumlin menar att även om ingen byggnad är den andra lik finns det vissa standardåtgärder för att få en uteluftsventilerad krypgrund att fungera.
Något förenklat kan man säga att när det gäller förebyggande åtgärder är det effektivt att tillföra värme i grundkonstruktionen, alternativt att installera en avfuktare vilken säkerställer ett torrt klimat i grunden.
- Men sen finns det även lösningar för att modifiera en uteluftsventilerad krypgrund till en varmluftventilerad. Här hämtas den varma luften ur bostadens frånluft, vilken ofta innehåller mer fukt än utomhusluften.
- Om grunden inte är byggd för varmluftsventilation finns det en risk att kondens utfaller på kalla ytor. I det här fallet är det viktigt att isolera yttermurarna på utsidan för att minska kondensrisken. Dessutom måste isoleringen täcka syllarna, i annat fall bildas här köldbryggor där kondens kan utfalla, säger Anders Kumlin som ofta arbetar med saneringsfrågor av krypgrunder.

I bland kan en sanering av grunden samt installation av en undertrycksventilation i grunden räcka för att bli av med lukten. Installation av en undertrycksventilation löser dock inte det inbyggda fuktproblemet i krypgrunden varför åtgärden ofta kompletteras med ett hygrostatstyrt avfuktningssystem eller någon form av tillskottsvärme.
Om skadorna finns i det krypbara utrymmet handlar åtgärderna om att sanera och åtgärda problemen, vilket är stora projekt som kan vara kostsamma för villaägaren. I värsta fall kan skadorna omfatta hela bjälklaget upp till golvkonstruktionen.

Därför blir det problem:

Fukt följer med uteluften in genom ventilerna. Luften kyls ned i den kalla krypgrunden och kondenserar. Fukt kan även tillföras från dåligt fuktskyddade grundmurar samt från marken.

Detta leder till problemen till:

Om det är mer än 75% relativ luftfuktighet trivs bakterier, mögel och andra mikroorganismer bra.

Så här kan problemen lösas:

• Sanera kryputrymmet.
• Minska fukten i den omgivande marken genom dränering.
• Värmeisolera mark och grundmurar.
• Tillföra värme genom värmeslinga.
• Installera en krypgrundsavfuktare. 
• Tillföra varmluft ur bostadens frånluft.
  

Text: Peter Fredriksson