Hur barnsäkra är våra svenska hem?

Lisa Ljungqvist arbetar med barnsäkerhetsprodukter.

Det finns inget hemskare än när ett barn råkar illa ut. Idag finns många säkerhetsprodukter för barn. Men använder vi dem?

Det talas inte mycket i media om barnsäkerhet. Kanske för att vi i Sverige tror att vi är så bra på detta ämne. Men är vi verkligen det? Är dagens småbarnsföräldrar lika säkerhetsmedvetna som tidigare generationer? Vi har träffat Lisa Ljungqvist från Kids First och samtalat om barnsäkerheten i Sverige.

Sverige inte säkrast i EU

Lisa Ljungqvist berättar att Sverige faktiskt har lägre krav på barnsäkerhetsprodukter än många andra EU-länder.

? Våra importlagar är inte särskilt stränga. Detta gör att det är möjligt idag att sälja barnprodukter som inte motsvarar europeisk standard.

? Frankrike har betydlig hårdare krav på barnsäkerhet än vad vi har. Ett land som de senaste åren arbetat mycket med uppsökande och förebyggande arbete är England. Vilket har givit mycket goda resultat. Det tycker jag att vi i Sverige också borde göra.

Sitt företag startade Lisa efter det att hennes son Love råkat ut för en olycka i hemmet. Som tur var gick det bra för Love, men det fick Lisa att se behovet av nya produkter på säkerhetsmarknaden. Lisa är inte enbart egenföretagare, hon sitter också med i styrelsen för Nyföretagarcenter i Nacka och referensgruppen för underBARA BARN, som är en mässa för föräldrar, pedagoger, vårdkunniga och andra som arbetar med barn. Hon kan numera också titulera sig Innovatör, då hon själv har utvecklat en barnsäkerhetsprodukt som kommer att komma ut på marknaden i höst.

Sack'n Seat från Kidsfirst

Behov av snygg design

Lisa anser att marknaden behöver fler barnsäkerhetsprodukter med snygg design. Hemmet är viktigt för svenskarna och vi lägger ned mycket tid på att få vackra hem, men barnsäkerhetsprodukterna har inte hängt med i utvecklingen. Hemmet skall ju vara både vackert och tryggt, anpassat för både vuxna och barn.

? Tyvärr tror jag att många tvekar att sätta upp säkerhetsprodukter i hemmet, helt enkelt för att de anses som fula.

Aldrig helt säkert

Rådet Lisa vill ge till alla föräldrar är att även om det finns många säkerhetsprodukter för barn idag, så tar dessa aldrig bort ansvaret från föräldrarna. Produkterna ska användas med förnuft och fungera som hjälpmedel. Oavsett hur säker miljö man försöker skapa för sina barn så ligger ansvaret alltid ytterst på de vuxna.

- De vanligaste olyckorna i hemmet där barn är inblandade är skållningsolyckor med t.ex. tekokare. Fallolyckor i t.ex. trappor eller från bord i babysitters är också mycket vanliga, berättar Lisa.

- De allra flesta barnolyckor sker i stressade situationer, och tyvärr så är ju många föräldrar mycket stressade idag.

Dålig statistik

Något som upprört och förvånat Lisa är att dagens statistik över barnolyckor i hemmet är så dålig. Sjukhusen för inte någon exaktare statistik över olyckorna.

- Vården hinner inte längre föra noggrann statistik. Därför är det svårt att veta vilka slags olyckor som är vanliga i hemmen idag. Vet man inte det så är det naturligtvis svårare att förebygga dem.

Ljuspunkter

- Men visst finns det ljuspunkter också. Konsumentverket arbetar på ett mycket bra sätt för att öka barnsäkerheten i landet. Både då det gäller information och med sin CE-märkning, säger Lisa.

- De större affärskedjorna i Sverige är mycket seriösa och noga med att deras barnprodukter är säkra. Det kommer också fler och fler bra produkter även till Sverige, och de som inte finns uppfinns. Så marknaden är på rätt väg, avslutar Lisa.

Fakta om CE-märkning

CE-märkning krävs för att få sälja t.ex. leksaker i Sverige. Det betyder att produkten uppfyller den europeiska standarden för säkerhet. Producenten får själv märka sina produkter utan att dessa testats av tredje part. CE-märkningen kan därför uppfattas som att produkten är testad, men den innebär egentligen bara att producenten garanterar att produkten uppfyller kraven. Om en vara CE-märks utan att uppfylla kraven kan producenten dömas till böter eller fängelse. Sveriges provnings- och forskningsinstitut gör regelbundet stickprover på uppdrag av tillverkare eller myndigheter.
(Källa: www.konsumentverket.se)

Text: Karolina Jonsson