Oförändrad reporänta

Riksbanken meddelade i början av september 2009 att reporäntan lämnas oförändrad på 0,25 procent.  Här kommer några familjeekonomiska tips inför hösten och vintern.

Riksbankens prognos visar att reporäntan förväntas ligga kvar på denna nivå till hösten 2010 och sedan höjas relativt snabbt till omkring 4 procent i mitten av 2012. Men osäkerheten är stor. Riksbanken skriver att -Hur penningpolitiken kommer att utformas framöver beror som alltid på hur ny information om den ekonomiska utvecklingen utomlands och i Sverige påverkar de svenska inflations- och konjunkturutsikterna. Flera riksbankschefer reserverade sig mot ränteprognosen. Lars Nyberg och Barbro Wickman-Parak tror att reporäntan kan behöva höjas något tidigare än vad som prognostiseras i den penningpolitiska uppföljningen.

Riksbanken strävar efter att hålla inflationen runt två procent

I juli 2009 var inflationstakten, räknad som förändringen av konsumentpriserna under de senaste tolv månaderna -0,9 procent. Det är betydligt lägre än Riksbankens mål som ligger på en inflation på två procent. Att inflationen har sjunkit så mycket beror till stor del på Riksbankens kraftiga räntesänkningar. KPIF där effekterna av förändrade boräntor exkluderas låg i juli på 1,8 procent. Nu gör Riksbanken bedömningen att årsgenomsnittet för inflationen kommer att bli -0,3 under 2009, 1,2 procent under 2010 och 3,3 under 2012. Utesluts effekterna av de förändrade bolåneräntorna förväntar sig Riksbanken att KPIF (KPI med fast bostadsränta) kommer att ligga stabil nära målet på 2 procent under prognosperioden.

Reporäntan ligger nu mycket under Riksbankens normalläge

Riksbanken har vid olika tillfällen tidigare sagt att en normal reporänta ligger runt 3,5 - 5 procent. Här kan du se hur reporäntan har varierat sedan 1994. https://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=8912. Reporäntan ligger nu mycket under normalläget. Senast när vi hade historiskt sett låg ränta var under hösten 2005 då reporäntan länge låg på 1,50 procent. Räntan går upp och ner. I oktober 2008 hade vi en reporänta på 4,75 procent och en rörlig bolåneränta som toppade på 6,65 procent. När man lånar pengar till en bostad är det oftast på mycket lång tid. Därför tycker jag att alla låntagare alltid, även när räntan är låg, måste förvissa sig om att de klarar högre ränta än Riksbankens normalläge. Den rörliga bolåneräntan ligger normalt sett runt en procentenhet över Riksbankens reporänta men oron på den finansiella marknaden har medfört att tre månaders bunden ränta har legat högre i förhållande till reporäntan. Idag ligger tre månaders bunden ränta på runt 1,75 procent. I tabellen nedan kan du se hur mycket månadskostnaden efter skatt förändras när räntan på ditt bolån höjs. Har du begärt jämkning av skatten bör du alltid göra en ny ansökan om ändrad skatt när dina lånekostnader förändras mycket.

Spara alltid mellanskillnaden mellan rörlig ränta och sex procent

När man lånar till sitt boende är det oftast under en mycket lång tid. Därför tycker jag att det är smart att öppna ett sparkonto som man kallar "bostadskontot". Sätt sedan månadsvis in motsvarande en årsränta på sex procent plus det belopp du bestämt att du ska amortera. Då vänjer du din plånbok vid en räntekostnad på sex procent och bygger nu när räntan är mycket lägre upp en bra buffert. Skulle räntan överstiga sex procent kan du ta av din buffert och efterhand kan du även använda bufferten vid renoveringar eller extra amorteringar. 6 % på exempelvis 1 000 000 kr är 60 000 kr per år d.v.s. 5 000 kr per månad före skatt. Efter avdrag på 30 procent är kostnaden 3 500 kr per månad. Passa dessutom på att amortera mer nu när räntan är låg så får du en lägre skuld att betala ränta på framöver.

Välj rörlig ränta och följ vad som händer på räntemarknaden!

I detta osäkra läge tror jag att det bästa alternativet är att välja rörlig ränta och spara för att ha reserver när räntan i framtiden går upp igen. Följ noga med vad som händer på räntemarknaden. Vill du ändå binda räntan tycker jag att du först ska undersöka vem som ger dig det bästa erbjudandet och binda några delar på olika tidsperioder och behålla en del rörligt. När du binder räntan gör du en överenskommelse med banken om hur mycket du ska amortera under den bundna perioden. Skulle du vilja byta låneinstitut eller amortera mer än ni kommit överens om får du betala ränteskillnadsersättning. Bind därför aldrig räntan på hela lånet och inte på längre tid än du räknar med att bo kvar.

?Underskott av kapital som exempelvis räntekostnader på upp till 100 000 kronor per person är avdragsgilla fullt ut. På belopp över 100 000 kronor är endast 70 procent av underskottet avdragsgillt. Tabellen ovan visar förändrad månadskostnad om räntekostnaden är fullt avdragsgill.?

Exempel: 6,65 procent på 3 000 000 kronor är 199 500 kronor i ränta före skatt. Överstiger räntan 6,67 procent är inte hela beloppet avdragsgillt på ett lånebelopp på 3 000 000 även om det är två låntagare.

Ann-Sofie Magnusson
familjeekonom Ikano Bank