Sänkt reporänta februari 2009

Riksbanken har sänkt reporäntan till 1 procent. Riksbanken bedömer även att reporäntan kan behöva sänkas ytterligare något under 2009 för att dämpa fallet i produktion och sysselsättning och för att klara inflationsmålet på två procent.

Riksbanken meddelade 11 februari 2009 att reporäntan 18 februari sänks med 1 procentenhet till 1 procent. Deras bedömning är att reporäntan kan behöva sänkas ytterligare något under 2009. De skriver att ” Denna kraftiga sänkning av räntan och räntebanan är nödvändig för att dämpa fallet i produktion och sysselsättning och för att klara inflationsmålet på 2 procent.” Deras prognos visar att kvartalsmedelvärdena för reporäntan kvartal 2 i år blir 0,9 procent, 0,8 procent kvartal 1 2010 för att sedan börja stiga i mitten av 2010 till 1,6 procent kvartal 1 2011 och 3,2 procent kvartal 1 2012.

Riksbanken strävar efter att hålla inflationen runt två procent

Inflationstakten det senaste året låg i december på 0,9 procent vilket är betydligt lägre än Riksbankens mål på två procent. Det beror till stor del på Riksbankens kraftiga räntesänkningar under hösten. Nu gör Riksbanken bedömningen att inflationen snabbt kommer att falla ytterligare och hamna på -0,5 procent 2009 och 1,6 procent 2010 för att sedan stiga till 3,2 procent 2011. Utesluts effekterna av de förändrade bolåneräntorna förväntar sig Riksbanken att KPI inflationen kommer att ligga nära målet på 2 procent i slutet av prognosperioden.

Reporäntan ligger nu mycket under Riksbankens normalläge

Riksbanken har vid olika tillfällen tidigare sagt att en normal reporänta ligger runt 3,5 - 5 procent. På riksbank.se kan du se hur reporäntan har varierat sedan 1994. Reporäntan ligger nu mycket under normalläget. Senast när vi hade historiskt sett låg ränta var under hösten 2005 då reporäntan länge låg på 1,50 procent. Räntan går upp och ner, i oktober hade vi en reporänta på 4,75 procent och en rörlig bolåneränta som toppade på 6,65 procent. När man lånar pengar till en bostad är det oftast på mycket lång tid. Därför tycker jag att alla låntagare alltid även när räntan är låg måste förvissa sig om att de klarar högre ränta än Riksbankens normalläge. Den rörliga bolåneräntan ligger normalt sett runt en procentenhet över Riksbankens reporänta men oron på den finansiella marknaden har medfört att tre månaders bunden ränta har legat högre i förhållande till reporäntan. Idag ligger tre månaders bunden ränta på runt 3,14 procent. Hur mycket lägre räntan på ditt bolån blir nu efter Riksbankens sänkning vet jag inte men i tabellen nedan kan du se hur mycket månadskostnaden efter skatt förändras när räntan på ditt bolån förändras både uppåt och nedåt. Har du begärt jämkning av skatten bör du alltid göra en ny ansökan om ändrad skatt när dina lånekostnader förändras mycket.

Spara alltid mellanskillnaden mellan rörlig ränta och sex procent

När man lånar till sitt boende är det oftast under en mycket lång tid. Därför tycker jag att det är smart att alltid spara mellanskillnaden mellan en ränta på 6 procent och aktuell rörlig ränta. Då vänjer du din plånbok så att du klarar en ränta på 6 procent och bygger samtidigt upp en bra buffert. Skulle räntan aldrig överstiga sex procent har du en bra buffert sparad som du exempelvis kan använda vid renoveringar. Passa dessutom på att amortera mer när räntan sjunker så får du en lägre skuld att betala ränta på.

Välj rörlig ränta och följ vad som händer på räntemarknaden!

I detta osäkra läge tror jag att det bästa alternativet är att välja rörlig ränta och spara för att ha reserver när räntan i framtiden går upp igen. Följ noga med vad som händer på räntemarknaden. Vill du ändå binda räntan råder jag dig att först undersöka vem som ger dig det bästa erbjudandet och binda på olika tidsperioder. När du binder räntan gör du en överenskommelse med banken om hur mycket du ska amortera under den bundna perioden. Skulle du vilja byta låneinstitut eller amortera mer än ni kommit överens om får du betala ränteskillnadsersättning. Bind därför aldrig räntan på lånet längre tid än du räknar med att bo kvar. 

Ann-Sofie Magnusson
familjeekonom Ikano Bank

SÅ HÄR MYCKET FÖRÄNDRAS DIN MÅNADSKOSTNAD EFTER SKATT NÄR RÄNTAN ÄNDRAS

Förändrad månadskostnad efter skatt när räntan på ditt bolån ändras med

”Underskott av kapital som exempelvis räntekostnader på upp till 100 000 kronor per person är avdragsgilla fullt ut. På belopp över 100 000 kronor är endast 70 procent av underskottet avdragsgillt. Tabellen ovan visar förändrad månadskostnad om räntekostnaden är fullt avdragsgill.”