Riksbanken lämnar reporäntar oförändrad
Riksbanken meddelade, som väntat att reporäntan lämnas oförändrad på 0,25 procent. Men deras prognos den s.k. räntebanan är uppjusterad under andra halvåret 2010 och första halvåret 2011 men nedjusterad 2012. Det innebär att reporäntan förväntas höjas från och med sommaren eller tidig höst och sedan höjas successivt till omkring 4 procent i slutet av 2012.
Riksbanken skriver att - riskerna för ett allvarligt bakslag för ekonomins återhämtning har minskat och att konjunkturuppgången därmed vilar på fastare mark. - Räntebanan är en prognos och inte ett löfte. - Penningpolitiken framöver beror som alltid på hur den ekonomiska utvecklingen utomlands och i Sverige påverkar de svenska inflations- och konjunkturutsikterna.? Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson reserverade sig mot beslutet och förordade en sänkning av reporäntan till 0 procent och fortsättningsvis en reporäntebana 0,25 procent under Riksbankens reporäntebana till och med fjärde kvartalet 2010.
Riksbanken strävar efter att hålla inflationen runt två procent
I december 2009 var inflationstakten, räknad som förändringen av konsumentpriserna under de senaste tolv månaderna 0,9 procent. Det är betydligt lägre än Riksbankens mål som ligger på en inflation på två procent. Nu gör Riksbanken bedömningen att årsgenomsnittet för inflationen kommer att bli 1,6 under 2010, 2,9 under 2011 och 3,1 under 2012. Utesluts effekterna av de förändrade bolåneräntorna förväntar sig Riksbanken att KPIF (KPI med fast bostadsränta) kommer att ligga stabil nära målet på 2 procent mot slutet av prognosperioden.
Reporäntan ligger nu mycket under Riksbankens normalläge
Räntan går upp och ner och ligger nu mycket under vad Riksbanken tidigare har betecknat som en normal reporänta på runt 3,5 - 5 procent. Senast när vi hade historiskt sett låg ränta var under hösten 2005 då reporäntan länge låg på 1,50 procent. I oktober 2008 hade vi en reporänta på 4,75 procent och en rörlig bolåneränta som toppade på 6,65 procent. Här kan du se hur reporäntan har varierat sedan 1994.
När man lånar pengar till en bostad är det oftast på mycket lång tid. Därför tycker jag att alla låntagare alltid, även när räntan är låg, måste förvissa sig om att de klarar högre ränta än Riksbankens normalläge. Den rörliga bolåneräntan ligger normalt sett runt en procentenhet över Riksbankens reporänta men oron på den finansiella marknaden har medfört att tre månaders bunden ränta har legat högre i förhållande till reporäntan. Idag ligger tre månaders bunden ränta på runt 1,60 procent. I tabellen nedan kan du se hur mycket månadskostnaden efter skatt stiger när räntan på ditt bolån höjs. Har du begärt jämkning av skatten bör du alltid göra en ny ansökan om ändrad skatt när dina lånekostnader förändras mycket.
Spara alltid mellanskillnaden mellan rörlig ränta och sex procent
När man lånar till sitt boende är det oftast under en mycket lång tid. Därför tycker är det smart att öppna ett sparkonto som man kallar ?boendekontot?. Sätt sedan månadsvis in motsvarande en årsränta på sex procent plus det belopp du kommit överens med banken om att amortera. Då vänjer du din plånbok vid en räntekostnad på sex procent och bygger nu när räntan är mycket lägre upp en bra buffert. Skulle räntan överstiga sex procent kan du ta av din buffert och efterhand när bufferten blir stor kan du även använda en del av pengarna till renoveringar eller extra amorteringar. 6 procent på exempelvis 1 000 000 kr är 60 000 kr per år d.v.s. 5 000 kr per månad före skatt. Efter avdrag på 30 procent är kostnaden 3 500 kr per månad.
Bind räntan på två delar av lånet eller spara så att du klarar kommande räntehöjningar!
Passa på att amortera mer nu när räntan är låg så får du en lägre skuld att betala ränta på framöver. I detta osäkra läge är ett bra alternativ att dela upp lånet på tre delar, bind två av delarna på olika tidsperioder och behåll en del bunden på tre månader. Innan du binder någon del av räntan bör du först undersöka vem som ger dig det bästa erbjudandet.
När du binder räntan gör du en överenskommelse med banken om hur mycket du ska amortera under den bundna perioden. Skulle du vilja byta låneinstitut eller amortera mer än ni kommit överens om får du betala ränteskillnadsersättning. Bind därför aldrig räntan på hela lånet och inte på längre tid än du räknar med att bo kvar. Ett alternativ till att binda räntan på delar av lånet är att välja rörlig ränta på hela lånet och spara för att ha reserver när räntan i framtiden går upp igen. Följ sedan noga med vad som händer på räntemarknaden.
Text Ann-Sofie Magnusson, familjeekonom Ikano Bank.
