Flaggan i topp!

Med flaggstång på tomten kan man delta i våra nationella högtider och familjära fest- och sorgedagar på ett aktivt sätt genom att flagga.
Flaggstänger av glasfiber är vanligast idag. Bland nymodigheterna märks färgade flaggstänger och knoppar med belysning.

Sommar, sol, faluröda stugor och flaggan i topp! Vår blågula flagga symboliserar den svenska sommaren med solens gula färg och himmelens klarblå nyans. Den blå färgen matchar även havet som lockar oss svenskar till bad och båtliv under sommartid.
- Det finns ingenstans där en flaggstång inte passar in, säger Stig Kvarnryd på Flagghuset i Åkersberga, före detta Engelbrektssons Flaggfabrik med anor från 1885. Visst förknippas flaggan ofta med skärgårdsidyll, men en flaggstång matchar både gamla och moderna hus.

En flaggstång gör sig bäst om den står fritt, inte för nära träd och skog, och självklart på den delen av tomten där man vistas mest. Det är roligare att flagga aktivt om man ser flaggan när man sitter på verandan. Något bygglov behövs inte.

Glasfiber vanligast

En tumregler som man bör följa är att stången ska vara 3-4 meter över taknock. De flesta flaggstänger som säljs är mellan 9 och tolv meter. Det vanligaste materialet idag är glasfiber, även om det finns lättmetall och trästänger också på marknaden.
- En glasfiberstång är underhållsfri. Det enda man kan behöva göra är att tvätta bort alger om det varit fuktigt. Glasfiber är också hållbart. Man räknar med en livslängd på mellan 50 och 70 år, säger Stig Kvarnryd.

Även om flaggbranschen är konservativ går det att göra avsteg från standardlösningarna. Trästången har redan ersatts av den mer vanliga glasfiberstången och en förgylld platskula är idag minst lika vanlig som en mässingsknopp. Så visst utvecklas även flaggstänger.
- Det går faktiskt att få en färgad flaggstång. På senaste tiden har vi sålt och monterat stänger i silvermetallic. Belysning i kulan är en annan nyhet som skapar effekt och ger ledbelysning på tomten.

Det finns också regler kring flaggans storlek. Flaggans längd ska vara en fjärdedel av stångens höjd, och en vimpel ska vara en tredjedel av höjden på flaggstången. Textilen utgörs oftast av vävd polyester eller bomullspolyester, som är ett tåligt och lättskött material. Har flaggan hängt ute i regnet ska man vara noga med att den är ordentligt torr innan man viker ihop den.
Hur man fäster flaggstången beror på underlaget. Har man berg på tomten borrar man tre hål med en bergborrmaskin. Sedan gjuter man med snabbcement.  Ska man placera flaggstången i jordigt underlag måste man gräva en grop som är en meter djup och 40x40 cm stor. Sedan fyller man igen med cirka 8-10 säckar betong.

Våren innebär högsäsong för flaggbranschen.
- Det är inne med flaggstång nu. Många vill ha en flaggstång i trädgården eller vid sommarstugan. Våra kunder är mellan 25 och 75 år. Men en flaggstång är också en vanlig present och många ger bort det i inflyttnings-, bröllops- eller födelsedagspresent.

Priset varierar förstås beroende på stångens längd, material och egen arbetsinsats.
- Ett gör-det-själv-paket för en normallång flaggstång i glasfiber kostar 3000-5000 kronor. Vill man att vi ska montera den går det på 6000-9000 kronor, säger Stig Kvarnryd.

Anor från Gustav Vasas tid

Den svenska flaggan har anor från 1550-talet, då Gustav Vasas regerade i Sverige. Färgerna har man hämtat från riksvapnet med dess tre gyllene kronor på ett blått fält. Från 1620-talet, under Gustaf II Adolfs tid, finns det bildbevis för att blågula korsflaggor användes på svenska fartyg.

Det finns regler för flaggans mått, proportioner och färgnyanser. Eftersom flaggan är en symbol för vår nation ska den användas och behandlas med respekt. Man bör exempelvis inte sätta märken, namn eller bokstäver på flaggan. Men enligt Rikskommitén Sverige Nationaldag kan man inte längre straffas för att man skändar den svenska flaggan.

Däremot finns det en rad rekommendationer kring flaggning som grundar sig på lång tradition, men som inte regleras i lagen. Rekommendationerna bör följas, men samtidigt menar entusiasterna på Rikskommitén Sveriges Nationaldag att de inte ska drivas så långt att man hellre låter bli att flagga. Detta gäller bland annat ”flaggans tidtabell” som talar om när flaggan ska hissas respektive halas. Under sommarhalvåret (1 mars-31 oktober) ska flaggan hissas klockan åtta på morgonen, men på vintern (1 november-29 februari) hissar man flaggan klockan nio. En flagga ska alltid halas vid solens nedgång, dock senast klockan 21. Om man har flaggan hissad efter solens nedgång bör den vara belyst. En vimpel får däremot vara hissad dygnet runt, året runt. Flaggar man med vimpel ska det blå fältet vara uppåt.

Självklart ska man flagga på våra allmänna flaggdagar, men i övrigt får man flagga när man känner för det. Personer med utländskt medborgarskap, men som är bosatta i Sverige, får hissa sin egen nationsflagga på flaggdagarna och vid andra sammanhang. Däremot får bara en flagga åt gången hissas på en flaggstång. Det anses också mindre lämpligt att hissa företags- eller föreningsflaggor på en villatomt.

Man bör inte hissa en trasig, fransig eller urblekt flagga. Då är det faktiskt bättre att låta bli! En uttjänt flagga ska brännas. Flaggan ska hissas ordentligt i topp, tätt under flaggstångsknoppen. Enligt gammal tradition ska man undvika att flaggan nuddar marken i samband med att den hissas och halas.

Vid dödsfall och begravning flaggar man på halv stång, och det är bara nationsflaggan som hissas på halv stång.  Då flaggan hissas ska den först gå i topp för att sedan halas till ungefär 2/3 av normalhöjden på stången. Även då flaggan halas skall den först hissas i topp.