AlltomBostad
 

Bekämpa fåglar med fågelpigg

Med fågelpigg menas en uppåtpekande metalltråd som förhindrar fåglar att landa och sätta sig på kanten av en avsats.

Antalet piggar och dess längd avgör vilken typ av fåglar som piggsystemet skyddar mot samt för vilken typ av plats som systemet är lämpligt.

Användningsställe

Avsatser, skyltar, balkar, rör etc. där fåglarna har sina viloplatser. Detta system är ej lämpligt där fåglarna övernattar men kraftigare piggar kan fungera för vissa boplatser.

Fågelpiggsystem kan användas mot duvor, måsfåglar och kråkfåglar. Säkrar ej mot mindre fåglar såsom sparv, stare etc.

Material

Rostfria spröt på en bas av rostfritt stål eller UV-beständig polykarbonat.

Installation

Sektioner (33, 50 eller 100 cm) som skruvas eller limmas fast i underlaget på stället som skall säkras.

Funktionsgrad

Vid lätt till medel fågeltryck erbjuder piggar ett effektivt skyddssystem mot duvor.

Vid ställen med högre tryck kan kraftigare piggsystem i kombination med annat säkringssystem vara användbart.

Det är rekommenderat att regelbundet inspektera säkringssystemet.

Synlighet

Systemet är relativt svårt att upptäcka från marken. Löv kan fastna i piggarna varför rengöring är att rekommendera.

Vi erbjuder flera olika typer av fågelpigg. Gå in på respektive fågelpigg för specifik information och pris.

Duvor

(Columbidae)

Duvorna häckar i träd, bland klippor, på marken och vid människans boplatser. De lägger vanligen två kullar med ägg per år. De går med en nickande gång.

De lever i par som hjälps åt att bygga boet, ruva äggen och föda upp ungarna. De flesta duvor har ett speciellt sätt att dricka: de sänker ner näbben i vattnet och suger upp det.

Nästan alla andra fågelarter dricker genom att ta in lite vatten i munnen, och sedan luta huvudet bakåt så att det rinner ner. Duvan är ungefär 33 cm.

Härstammar ursprungligen från den vilda klippduvan och förekommer idag med stora individuella dräktvariationer.

En del liknar klippduvan och kan vara omöjliga att skilja från denna. Tamduvan har grå dräkt (ljusare ovan), vit övergump och breda svarta vingband.

Vingundersidorna är vita och skiljer sig från skogduvans, som är grå. Halssidorna kan också vara grönskimrande. Från denna typ finns sedan alla övergångar via spräckligt vitgrå till helt vita.

Även individer med helt andra färger förekommer, exempelvis brun, svart och rödaktig. Tamduvan finns i samhällen och städer över större delar av landet med undantag för delar av Norrland.

Den lever på frön, gröna skott och knoppar även brödsmulor inne i städerna. Den häckar på alla typer av byggnader, öppet eller i håligheter.

Boet byggs av båda föräldrarna och består av tunna pinnar, rötter, fjädrar m.m. Paret håller ihop hela livet. Vinterhäckningar kan förekomma.

Kajor

(Corvus monedula)

Kajorna är i storlek som en tamduvor men smäckrare. Mycket duktig flygare och virvlar på våren runt i verklig flygcirkus. Kolonifågel som håller ihop i flockar året runt.

Råkor

(Corvus frugilegus)

Råkan är ungefär lika stor som en kråka men har helsvart fjäderdräkt och en kal, gråvit hudyta kring näbbroten. Den häckar kolonivis i trädkronor. Håller till i odlad bygd.

Skator

(Pica)

Den är 46 cm, varav stjärten 25 cm. Skatan är svartvit med grönskimrande stjärt. De svarta fjäderpartierna är metallglänsande i flera färger. Hanen och honan är lika till utseende.

Skatan finns i hela landet med undantag för den norra delen av fjällkedjan. Den livnär sig på insekter, daggmask, sniglar, bär men även ägg och fågelungar.

Skatan häckar från Skåne till Lycksele lappmark och mellersta Norrbotten, ofta starkt knuten till mänsklig bebyggelse. Den häckar även i skärgårdsmiljö, men saknas helt i Östersjöns mellan- och ytterskägårdar.

Boet börjar byggas tidigt på vintern och består av pinnar, kvistar, lera, gräs, fjädrar m.m. som med jämna mellanrum byggs på och med tiden kan bli upp till en meter högt.

Läs mer på vår hemsida
Vår policy för datahantering, integritet och cookies

Genom att surfa vidare på vår hemsida och använda våra tjänster så godkänner du till att vi samlar in data om dina besök. I vår integritetspolicy förklarar vi vilken data vi samlar in, varför vi samlar in den och vad vi använder den till. Läs mer...

OK, jag förstår