AlltomBostad
 

Bekämpa myggor

Egenskaper

De vuxna myggorna har ett klotformat huvud som täcks mest av deras fasettögon och ett par antenner som är ungefär tre gånger längre än huvudet. Honans antenner är endast en aning håriga och hos hanen är de buskiga. Denna skillnad förenklar att skilja hanen och honan åt med blotta ögat. På huvudet sitter också känselspröt, en på varje sida om snabeln. Hos honan är känselspröten mjuka medan den på hanen består av tofsar. ”Munnen” formar en lång tunn utskjutande snabel som hos honan är utformad för att ”sticka”; det finns ett par av membranvingar som har tunna flagor längs venerna samt en frans av beläggningar längs bakdelen. Ådringen på vingen är också typiska för myggor med sex längsgående vener. Ådringen på den andra, fjärde och femte är kluvna.

Larver

Lever enbart i vattnet. De har ett välutvecklat huvud som följs av en svullen bröstkorg, på buken finns ett par andningshål vilket gör att de kan andas vid vattenytan. Runtom kroppen finns många borsttofsar.

Puppa

Kroppen är formad likt ett kommatecken med en bågformig svans som slutar med ett par ”paddlar”; huvudet är utrustat med ett par andningsbasuner vilka puppan andas genom. Det sammansatta huvudet och bröstkorgen visar spår av vingarna och de långa benen på den vuxne som utvecklas på insidan av puppan.

Arter

Förvandlingen är komplett efter de fyra stadierna ägg, larv, puppa och fullvuxen. Det finns ungefär 3000 arter av myggor världen över. Det finns flera andra typer av myggor, en del av dem bär på sjukdomar och del andra gör det inte.

Myggor finns överallt på jorden. De finns i nästan alla typer av klimat av världen från de arktiska områdena till tropikerna, beroende på regionens förhållande kan de överleva hårda vintrar eller torra perioder. Beroende på art kan de föröka sig i alla typer av vatten, från kraftigt förorenade till rena sjöar. De kan även finnas i vattenfyllda plåtburkar. Även i bassänger och floder. Sådan är deras anpassningsförmåga. Deras spridning hjälps av att de kommer med båtar och flygplan. På det här sättet har främmande arter etablerats på nya ställen, även infekterade myggor har transporterats till områden med tempererat klimat och därmed givit upphov till tropiska sjukdomar.

Betydelsefullt skadedjur

Främst är det ett bitande plågoris på sommaren i kallare klimat, men i tropikerna kan de även vara stora smittbärare av sjukdomar. De kan överföra många sjukdomar till både människor och djur, exempelvis malaria, filariasis, hjärnhinneinflammation, gula febern och denguefeber. Endast ett fåtal arter av myggor är inblandade som smittbärare av mänskliga sjukdomar. Det är de som utnyttjar människor som sin primära värd och också villiga att komma in i hus. Deras strävan är att få en måltid blod.

En del arter lever inte på människor men utnyttjar andra djur som däggdjur, fåglar eller till och med reptiler.

Statistiken visar att det årligen är 270 miljoner som blir smittade av malaria. 2 miljoner av dem dör. Detta gör myggan till den farligaste varelsen i världen.

Livscykel

Myggan parar sig inom 48 timmar för uppkomst ur puppan. Honan parar sig bara en gång i sitt liv, eftersom hon kan lagra spermierna i säckar i kroppen och befrukta äggen själv.

De flesta myggor äter från solnedgången och framåt, båda könen lever på näringen från blomsaften och frukterna. Honan behöver ofta blod som innehåller proteiner för att kunna producera ägg. Efter parningen går honan på jakt efter en blodig måltid. Honan har ett kraftfullt sinnesorgan som kan känna av kroppslukt, koldioxid, värme och fukt som utgår från värden (människan). Hon följer dessa indikationer mot vinden tills hon hittar värden. Vuxna kan flyga flera kilometer i jakt på malt men kan föras ännu längre bort i medvind.

Honan tränger genom värdens hud med sin snabel och lokaliserar ett blodkärl från vilken hon suger upp blod. Hon suger i sig lika mycket blod i vikt som sin egen. Medan honan äter, passerar saliv genom huden som är antikoagulerande vilket gör att blodet inte kletar sig eller fortsätter att flöda. Det är mottagarens allergiska reaktion som orsakar det irriterande märket som lämnas kvar.

Medan den infekterade myggan äter, kommer parasiter som orsakar sjukdomar in i kroppen via saliven. En infektionsfri mygga blir infekterad om den suger blod ur en människa som redan blivit angripen av en smittbärare. Dessa utvecklas inom myggan tills den blir infekterad och kan överföra parasiterna till en ny värd. Förhållandena mellan parasit, mygga och värd har utvecklats under många år och är ofta mycket specifika för de berörda arterna.

Blodet, som intas vid måltiderna, stimulerar produktionen av ägg och ger dem näringsämnen som krävs för att utvecklas. De är befruktade från den lagrade sperman strax innan de läggs, mellan 30-350 ägg läggs, beroende på art.

Äggen är spolformade och ca 1,5 mm och läggs antingen på ytor som omger vatten eller i små flytande flottar av ägg som limmas ihop eller läggs var för sig spridda över vattenytan, även beroende på art.

Äggen kläcks efter flera dagar och larven simmar fritt. Larven äter genom att munnens borstar fångar upp organiska partiklar från vattnet som strömmar förbi munnen. De betar också på alger och växter. Myggor som tillhör Culicine-familjen får sin föda på olika djup medan de i Anopheline-familjen för sin föda av det som flyter runt på vattenytan.

Larven i Culicine-familjen hänger från vattenytan tack vare sin andningshävert till skillnad från Anopheline-familjen som lägger sig horisontalt på vattenytan. Larverna passerar fyra utvecklingsstadier och i slutet av varje ömsar de skinn eller ruggningar.

När det fjärde utvecklingsstadiet inträffar och larven ömskar sitt skinn blir den en puppa. Puppan äter ingenting men ligger kvar på vattenytan. När de blir störda dyker de ned och med en knyck återvänder de till ytan.

Den vuxna myggan utvecklas i puppan. När den är helt utvecklad spricker kokongen längs ryggen och myggan klättrar ur hylsan. Inom en kort stund när ytterhuden har hårdnat och vingarna expanderat, flyger den iväg.

Den lever normalt inte mer än i några veckor om den inte befinner sig i dvala. Under sin livstid lägger honan fler säckar ägg. Varje säck innehåller hundratals.

Livslängden beror mycket på temperaturer. Det varierar mellan 10 dagar och 6 månader eller längre för de arter som övervintrar som larver.

Bekämpning

Kontrollåtgärder kan riktas mot larver eller fullvuxna.

Larvstadiet

Larvers livsmiljöer kan minimeras särskilt i stadsmiljöer genom försegling av avlopp och infiltration, att ta bort behållare med vatten såsom gamla burkar eller däck etc. Fysiska metoder såsom att säkerställa att vatten rinner flödigt i avloppet kommer markarbeten etc. bidra till att minska problemet.

Där dessa åtgärder inte är möjlig att genomföra, kan insektsmedel tillföras regelbundet till vattnet för att döda myggan i larvstadiet innan den blir en puppa.

Vuxenstadiet

Vuxna myggor kan dödas inomhus med en insektsmedel på sprejburk eller så kan det störande bitandet minimeras genom användning av avvisande myggmedel som appliceras på kroppen, myggnät för fönster och dörrar och över sängar, speciella rökelser mot mygg (myggspiraler), apparater som utsöndrar ett doftämne som avvisar mygg, flugpapper, mattor m.m.

Alternativt, användning av dimning – Ultra Low Volume (ULV) med AquaPY eller användning av andra medel mot flygande insekter på sprayflaska minskar snabbt vuxenpopulationer inomhus eller utomhus.

Användning av fällor som drivs med propangas eller alternativt lockämne har blivit vanligare utomhus.

Effektiva ljusfällor (UV-ljus) drar snabbt till sig myggor när det skymmer och dödar dem med en elstöt. Samma typ av ljusfällor finns som gör så att de fastnar på en limskiva i fällan. Limskivorna förhindrar att delar från myggorna ev. kastar ut ur fällan när den kraftiga stöten dödar den. Är mest lämplig i områden där man t.ex. förbereder mat.

 

Läs mer på vår hemsida
Vår policy för datahantering, integritet och cookies

Genom att surfa vidare på vår hemsida och använda våra tjänster så godkänner du till att vi samlar in data om dina besök. I vår integritetspolicy förklarar vi vilken data vi samlar in, varför vi samlar in den och vad vi använder den till. Läs mer...

OK, jag förstår