Bekämpa vildsvin
Naturlig hemvist
Lövskog och vilda gräsmarksområden.
Kännetecken
Ljusgrå till brun eller svart färg; tjockt skinn med gles skäggstubb och några finare hårstrån. Betar (förstorade hörntänder) – större hos hanen.
Storlek
Kroppslängd och huvud: 90-180 cm Svanslängd_ 30-40 cm Vikt: 50-200 kg
Livslängd
15-20 år
Föda
Rötter, frukt, nötter, svamp, insekter, groddjur, reptiler, små däggdjur, fåglar, kadaver m.m.
Vanor
Territorium
Vildsvin lever i familjer i ett område på 10-20 kvadratkilometer, men på hösten möts familjegrupperna att bilda flockar på upp till 50 kvinnor och ungdjur. Gruppen leds av en äldre sugga och dess medlemmar söker efter mat, vilar och sover tillsammans. De unga männen bildar en ungkarlsgrupp men de äldre manliga förblir ensamma, söker kvinnor i höst då parningssäsongen sker. När de har parat sig, bor hanen återigen ensam.
Vardagliga livet
Ett vildsvin söker föda främst vid gryningen och skymningen, bökar bland löv och fuktiga marker vid öppna skogsmarker med sitt härdade tryne. Det har ett starkt luktsinne och äter nästan vad som helst! Vildsvinets huvudsakliga föda består av växtmaterial men det slukar gladeligen alla djur det kan fånga.
Vildsvin gillar att bo nära lera vältrar sig där de tillbringar många timmar. Vältrandet i sig är en viktig rutin. Det hjälper till att hålla parasiter borta och skyddar den känsliga huden från solens skadliga strålar. Tamsvin gillar att vältra sig, om de tillåts att göra det.
Ett krypin används för att vila och sova i. Ett vildsvin gör ofta ett skydd genom att klippa långt gräs och krypa in under den för att sedan lyfta den så att den trasslar in sig med den höga vallväxterna runt för att forma ett tak. Vildsvin kommunicerar med varandra med hjälp av ett brett spektrum av grymtar, gnissel och smackande. De grymtar mycket när de äter – ett högljudd grymtning är en varning till andra.
Fortplantning
Vildsvin är könsmogna vid 18 månaders ålder, men en hane parar vanligtvis när han är fyra år gammal. Under parningstid på hösten, tävlar de manliga svinen om honorna genom att utmana varandras positioner. Vid kampen använder vildsvinen sina betar för att hugga varandras axlar. Trots deras tjocka hudar och grova lager av hår på axlarna är det inte omöjligt att de får djupa sår. Efter parningen lämnar vildsvinen flocken varvid ingen av hanarna har hand om uppfostringen av de unga.
Efter en dräktighet period på 112-115 dagar föds per kull 3-12 smågrisar på våren. Suggan förbereder sig för förlossningen genom att bygga ett bo av gräs och barn föds in i denna. Mamman har 8-14 spenar och varje spädgris har sin egen spene från vilken den diar. Den första föddes smågrisar väljer en spene i närheten av sin mammas huvud så att den har en bättre chans att fånga hennes uppmärksamhet och blir mindre benägna att trampas på. Smågrisarna föds med ränder och dessa hjälper dem att synas bra i undervegetationen. Kullen stannar i boet i ungefär 10 dagar och sedan flyttar familjen ut, går ihop med tidigare kullar. De unga diar i ca 12 veckor innan de är helt avvanda på mat som de hittar när de bökar runt med sin mamma. Deras päls får en matt gråbrun färg på cirka 6 månader och de stannar med sin mamma åtminstone fram till när nästa kull är född. Vid ett års ålder är deras pälsar rikt svart-brun-färgade och de når full storlek vid 5-6 års ålder.
