AlltomBostad

Energi med solfångare och solceller

Energi med solfångare och solceller

Solen är vår renaste energikälla. Den ger jorden dess enda verkliga tillskott av energi. I dag används solens strålar både för att tillverka värme och elektricitet. Via solceller, som omvandlar solens strålar till elektricitet, och solfångare, som omvandlar strålarna till värme, kan vi ta tillvara på solenergin.

Nyttjandet av vad solstrålarna ger har också ökat något de senaste åren i Sverige. Enligt Energimyndigheten finns cirka 45 000 solenergianläggningar i bruk i Sverige och de allra flesta av dem sitter på villatak. Det finns framförallt två typer av solfångare; plana solfångare och vakuumsolfångare.

Vakuummodellen består av ett antal vakuumrör, dubbelt 58 millimeters glasrör. Det yttre röret är transparent och det inre är själva absorbatorn. I centrum av det inre röret blir luften oerhört varm. Det är där man plockar ut energin. En kopparpistong innehållande en vätska förs ner i vakuumröret. Solenergi överförs som värme till vätskan som löper i ett rörsystem inuti det inre glasröret. Toppen på pistongen förs in i en värmeväxlare. När värmen stiger i vakuumröret förångas vätskan i pistongen och stiger uppåt tills den når värmeväxlaren. Då kyls den av och kondenseras och rinner tillbaks ner i pistongen för att åter hettas upp. Värmen förs vidare från värmeväxlaren till en ackumulatortank. Varje rör monteras för sig och kan när som helst bytas eller tas loss utan att man behöver tömma rörsystemet på värmebärarvätska.

Plana solfångare är den mest beprövade typen i Sverige och har installerats sedan 1980-talet. De består av en glasad låda. I lådan finns en så kallad absorbator av svartmålad metall med påsvetsade rör där vattnet cirkulerar. Det finns även andra typer med reflektorer. I vattnet finns ett frysskydd. Plana solfångare kan lätt integreras i takmaterialet. De monteras genom att man tar bort takmaterialet, lägger solfångaren direkt på ströläkten och övergången mot takmaterialet tätas med plåt. Den plana solfångaren fångar upp all infallande strålning mot panelen.

Solfångare är ett bra komplement till den vanliga elförsörjningen. Som ett grovt överslagsvärde räknar man med att en åtta kvadratmeters solfångare och en 500 liters tank kan ge cirka 60 procent av en familjs varmvattenbehov. Solfångare kan täcka hälften av varmvattenbehovet för ett hushåll i upp till 40 år.

Under den soligaste perioden, april till september, kan allt varmvatten komma från solen. Solfångare kan ge 2 000 kWh energi per år. Det innebär runt 2 600 kronor i minskad kostnad med dagens elpriser. Om det är en god affär beror hur vilken typ av hus man har, husets läge och uppvärmningssystem.

Det är extra lämpligt att investera solvärme om vattenberedaren ändå behöver bytas ut. Likaså om man bygger nytt, renoverar eller byter tak. Solceller omvandlar solljus direkt till el i form av likström. Omvandlingen av solenergi till elektrisk energi sker utan några rörliga delar, utan att något bränsle behövs och utan att ge några utsläpp.

Den i dag vanligaste typen av solcell, kiselsolcellen, tillverkas av en tunn skiva av halvledarmaterialet kisel. Solcellen har en plus och en minuskontakt. Mellan dessa bildas en elektrisk spänning när solljus faller in på cellen. Spänningen bildas av att solljuset frigör elektroner i det ljusabsorberande materialet. Elektronerna rör sig över cellen och samlas in i kontakten som utgör minuspolen. På så sätt bildas en spänning. För att få en högre spänning kan man seriekoppla flera solceller. Processen pågår så länge solcellen är belyst men upphör direkt när ljuset försvinner. Solceller har varit i produktiv drift i mer än 40 år.

Fördelar med solenergi:
Billigt, i jämförelse med många andra alternativ.
Miljövänligt.
Bekvämt. Kan kombineras med exempelvis pelletsuppvärmning, jord- eller bergvärme.
Stöd för investering kan ges (ansökan finns hos Energimyndigheten).

Nackdelar med solenergi:
Väderberoende. Behöver ofta kompletteras med ytterligare energilösning.

Fakta
Solen är en gratis energikälla. De enda kostnaderna som kan uppstå är om något går sönder.
Livslängden för ett solenergisystem är 20–30 år.
Plana solfångare och vakuumrörsolfångare med u-rör eller heat-pipe är de flest förekommande.

Dessa användningsområden är vanligast:
1. Varmvattensystem som värmer tappvarmvattnet. Denna utgörs av en varmvattenberedare med solfångare som inte kräver så stor solfångararea, omkring 4-6 m². Cirkapris: 30 000-40 000 kronor.
2. Kombisystem där solvärmen täcker en del av tappvarmvattenbehovet och en del av huset värmebehov. Systemet utgörs av solfångare med ackumulatortank. Solfångararean dimensioneras efter ackumulatorvolymen, 10-12 m² solfångare och en 500-750 liters ackumulatortank är vanligt. Cirkapris: 60 000-75 000 kronor.

Solceller är ännu så länge ett dyrt sätt att producera el för den husägare som redan är inkopplade till elnätet. Systemet är bäst lämpat för hus som befinner sig utanför elnätet eller där det kan vara för dyrt att koppla in el, exempelvis i sommarstugor. Utvecklingen av tunnfilmssolceller kan dock minska energipriserna väsentligt. Produktionen hos en solcellspanel ligger på drygt 100 kWh el per kvadratmeter. Kostnaden för ett solcellspaket på 8 m² är cirka 50 000 kronor. Solvärmestöd är tillgängligt att söka för alla som installerar en solvärmeanläggning. Stödet ligger på maximalt 7 500 kronor.

Text: Ove Hansen Foto: Svesol och Solenergiteknik
Källor: Energimyndigheten, Värmekällor och Energifakta

Vacuumrörsolfångare

Plan Solfångare

Med en solfångare fångar du in värmen från solstrålarna för att använda den för uppvärmning. Både tappvattnet och inomhusluften kan värmas upp. De vanligaste varianterna av solfångare är den plana solfångaren och vakuumrörsolfångaren. Båda kan monteras på hustaket eller på ytterväggen. Helst i soligt läge.

 

Energifakta
Energimyndigheten
Värmekällor

 

Vår policy för datahantering, integritet och cookies

Genom att surfa vidare på vår hemsida och använda våra tjänster så godkänner du till att vi samlar in data om dina besök. I vår integritetspolicy förklarar vi vilken data vi samlar in, varför vi samlar in den och vad vi använder den till. Läs mer...

OK, jag förstår