AlltomBostad

Bakgrunden till vårt nyårfirande

Bakgrunden till vårt nyårfirande

Har vårt nyårsfirande alltid sett ut som idag? Lena Kättström Höök som är Intendent och sakkunnig i frågor kring traditioner och årets dagar på Nordiska museet svara här på 8 frågor om bakgrunden till  vårt svenska nyårsfirande.

Hur länge har vi firat nyår den 1 januari?
–Det var först på 1500-talet som 1 januari officiellt blev nyårsdag i Sverige. Under medeltiden räknades juldagen som årets första. Först fram på 1800-talet var 1 januari etablerad som nyårsdag. I slutet av 1800-talet, i och med inflyttningen till städerna och införandet av enhetlig klocktid på nyårsdagen 1879, tog firandet på nyårsafton och tolvslaget riktig fart.

Så här kunde det se ut i någons kök under ett nyårsfirande 1909 när man gjorde blystöpning. Foto: Nordiska museet

Hur såg firandet ut på 1800-talet?
–För folk på landet handlade det främst om att spå framtiden, man stöpte bly eller gick ”årsgång”, vandrade tigande runt tre eller sju kyrkor och spådde efter vad som hördes och syntes. Hammarslag kunde vara tecken på att någon skulle dö – att kistlocket spikades igen. Överklassen däremot ägnade sig istället åt baler och nyårsvisiter den 1 januari. Ju finare visit desto tidigare på dagen.

Vad är bakgrunden till...
Nyårsvakan?

–Det började på 1800-talet med överklassens baler med dans till sent på natten. Det togs upp av bygdens ungdomar som lekte lekar och sköt gevärsskott för att ”skjuta ut det gamla året”, medan de vuxna lade sig tidigt för att orka upp till nyårsottan i kyrkan. På 1920-talet började radion sända nyårsvakor med klockringning och recitation av Tennysons dikt Nyårsklockan. De har alltmer ersatts av TV och fått sällskap av andra tv-traditioner, som sketchen ”Grevinnan och betjänten” som visas sedan 1976 och filmen Ivanhoe som visas på nyårsdagen sedan 1982.

Nyårsfyrverkerier över Stockholm 2001. Foto Mark Markefelt, Nordiska museet

Vad är bakgrunden till fyrverkerier och smällare?
–De är viktiga i många olika nyårsfiranden världen över – ursprungligen var meningen att skrämma bort onda makter inför det nya året. På den svenska landsbygden kunde man gå ut och skjuta ett skott i varje väderstreck. På Island gör sig fiskeflottan av med förråden av nödraketer på nyårsnatten eftersom de enligt lag måste förnyas varje år. Nu blir det allt populärare att välja alternativ som lasershower, som inte innebär skaderisker för djur och natur.

Nyårsmaten?
–Idag är nyårsafton en festkväll då vi ofta är extra uppklädda och äter luxuös festmat som hummer och champagne. Det här är ganska nytt, sedan sent 1900-tal och blev väldigt tydligt runt millennieskiftet. Men långt in på 1900-talet var det fortfarande mest en upprepning av julmaten som serverades. Tore Wretman föreslog 1970 en i jämförelse ganska vardaglig Biff Stroganoff som nyårsmeny. Den allra nyaste mattraditionen är förmodligen pizzan på nyårsdagen.

Nyårslöftet?
–Allt tyder på att seden inte är särskilt gammal i Sverige, själva ordet förekommer under sent 1800-tal och handlade då mest om politik. På 1960-talet kom artiklar om bantning som löfte. 1970-talets nyårslöften handlade mer om miljö och 1980-talet om att sluta röka. Inspirationen kommer förmodligen från USA:s utbredda tradition av New Year’s Resolutions som handlar om att förbättra livsstilen.

Vad har västerländsk nyårsfirande och andra nyårsfiranden gemensamt?
–Det är likheterna som dominerar. Att börja det nya året med rening på flera sätt genom löften, storstädning eller olika eld- eller vattenceremonier. Att spå och försöka besvärja framtiden finns också i många nyårsfiranden. Till exempel i den kinesiska djurzodiaken och de västerländska tidningshoroskopen efter stjärntecken.

 

Av: Annika Rådlund Källa: Nordiska museet

Vår policy för datahantering, integritet och cookies

Genom att surfa vidare på vår hemsida och använda våra tjänster så godkänner du till att vi samlar in data om dina besök. I vår integritetspolicy förklarar vi vilken data vi samlar in, varför vi samlar in den och vad vi använder den till. Läs mer...

OK, jag förstår