AlltomBostad

Solen är värmekällan

Solen är värmekällan

Med vakuumrörsolfångare på altantaket har Kent Wallin hittat sitt sätt att sänka elförbrukningen. Han har sänkt förbrukningen från 60 000 till 13 000 kilowatt per år.

På en gammal gård, Smedsgården, i Hälsingland bor Kent Wallin och hans familj sedan nio år. En lantlig idyll där har familjen har några hästar som springer runt i hagen. Huset är gammalt och har krävt renoveringar och översyn under åren. Kent Wallin har länge velat sänka elförbrukningen, den direktverkande elen i kombination med skenande elpriser slukade många sköna tusenlappar. Lösningen blev solenergi.
-Jag var ute och kollade på nätet om olika alternativ och till sist fastnade jag för solfångare och så blev det. År 2007 var de uppmonterade, säger han.

Han valde så kallad vakuumrörsolfångare som kostade runt 20 000 kronor, av dessa fick han 7 000 i statligt bidrag. Solfångarna består av glasrör som sitter monterade i två sektioner, sammanlagt är det 60 rör. Sektionerna sitter på taket till altanen. En vakuumrörsolfångare består av ett antal vakuumrör, dubbelt 58 millimeters glasrör. Rören är utformade som en termosflaska, det vill säga det är två rör med vakuum mellan. Det yttre röret är transparent och det inre är själva absorbatorn. I centrum av det inre röret blir luften oerhört varm. Det är här man plockar ut energin. En kopparpistong, så kallad ”heat-pipe”, innehållande en vätska, förs ner i vakuumröret. Toppen på pistongen förs in i en värmeväxlare. När värmen stiger i vakuumröret förångas vätskan i pistongen och stiger uppåt tills den når värmeväxlaren. Då kyls den av och kondenseras och rinner tillbaks ner i pistongen för att åter hettas upp. Värmen förs vidare från värmeväxlaren till en ackumulatortank. Varje rör monteras för sig och kan när som helst bytas eller tas loss utan att man behöver tömma rörsystemet på värmebärarvätska.
- Det är ju varmvattnet som värms via solfångarna men det blir lite värme över, spillvärme kan man säga och den kör jag ut i golvvärmen i huset. På det sättet får jag bort den råa och fuktiga luften inomhus under sommaren, säger Kent Wallin.

Solfångaren kan monteras lutande, på markställning, på tak eller vertikalt på vägg. Lutningen måste vara minst 20 grader. Med en lutning om 45 grader har man optimerat för sommardrift. Man kan montera direkt på vägg om man vill optimera mer för höst och vår.
- Egentligen hade det bästa varit att montera lodrätt på en vägg och jag funderade också på att göra det. Men på det här huset gick det inte, det är för mycket vinklar och vrår, inga hela väggytor som var tillräckligt stora.
Tidigare hade Kent Wallin direktverkande el och då låg förbrukningen på cirka 60 000 kilowatt per år. Idag är den siffran runt 13 000 kilowatt. Drygt 6 000 kronor per år kostade det att värma upp vattnet förut, nu är den summa i det närmaste halverad. En av fördelarna med den typ av solfångare som Kent Wallin valt är att den ger värme även när det inte är direkt solsken.
I källaren har han ackumulatortankar, två stycken, och vattnet som pumpas runt håller 80 grader och tillgodoser mer än väl det behov som familjen har, då är även skötseln av hästarna inräknad. Inom kort ska ytterligare en tank installeras och då kommer det att finnas tillgång till drygt två kubikmeter vatten. För att värma huset så är det ved som gäller. I källaren finns vedpannan men dessutom så är huset utrustat med fyra kakelugnar. Normalt förbrukar han cirka 30 kubikmeter ved, men riktigt kalla vintrar det dubbla.
Kent Wallin ångrar inte en sekund att han satsade på solfångare. Inom kort ska han montera upp två sektioner glasrör till, totalt blir det då 120 rör. En investering på ytterligare drygt 20 000 kronor. Men det bekymrar inte alls, tvärtom.
- Det har fungerat mycket bättre än jag någonsin hade vågat hoppas på. Det är en fantastisk effekt på systemet så det råder inga som helst tveksamheter när det gäller att utöka, säger Kent Wallin.

Text och foto:Ove Hansen

Kent Wallin har monterat ett solfångarsystem.

Snart ska anläggningen utökas med det dubbla. Då kommer 120 rör att finnas på plats.

Glasrören som utgör själva solfångaren är lätta att byta ut. De har en livslängd på minst 20 år.

En del av de rör som sitter på plats. Några gick sönder den gångna vintern.

Plattvärmeväxlaren.

Solfångare på taket.

Vår policy för datahantering, integritet och cookies

Genom att surfa vidare på vår hemsida och använda våra tjänster så godkänner du till att vi samlar in data om dina besök. I vår integritetspolicy förklarar vi vilken data vi samlar in, varför vi samlar in den och vad vi använder den till. Läs mer...

OK, jag förstår