AlltomBostad

Åtta frågor om julen till experten

Åtta frågor om julen till experten

Att fira jul är för många en självklarhet, men var kommer alla traditioner ifrån? Varför har vi en julgran inne och varför är den röda färgen ofta dominerande i julens inredningsdetaljer? Här delar Nordiska museets etnolog Jonas Engman med sig av bakgrunden till några av julens historiska bakgrund.

Hur länge har vi haft julgran och varifrån kommer den?
–Julgranen kommer till Sverige under 1600-talet, i samband med de svenska erövringskrigen i Tyskland. Under den här tiden lånade vi ganska mycket från tyskt område. Först användes den i adelsfamiljer, under 1700-talet kan man se den dyka upp utanför mer välbeställda bönders hem. Först under senare delen av 1800-talet blev den bredare spridd i befolkningen, både på grund av urbanisering men senare på grund av ett relativt ökat välstånd. Granens stora genombrott är dock under efterkrigstiden, det vi kallar Rekordåren.

Varför firar vi den 24 december, och inte den 25:e som den anglosaxiska världen?
–I Norden firar vi oftast aftnar, inte på högtidsdagen. I större delen av den kristna världen – numera även globalt – firas till exempel julen på vår juldag. Det är också då Jultomten kommer. Eller rättare sagt, han kommer om natten krypande genom skorstenen – hur nu det går till. Orsaken till afton-firandet går tillbaka till hur vi för flera hundra år sedan räknade dygnets timmar.
 

Varför heter det ”jul”?
–Ordet går förmodligen tillbaka på betydelsen ”fest”, ”inbjudan” och kan spåras till fornsvenskan. Det är mer tveksamt om det finns ett samband mellan julfirande och påstådda fornnordiska midvinterfester. I äldre tid användes uttrycket ’dricka jul’ istället för att ’fira jul’.

Varifrån kommer Jultomten?
–I nordisk folklig tradition finns gårdstomten, en människoliknande figur som skyddade gården och djuren. Gröten som vi idag förknippar med jul, sattes ut till honom, så att han skulle stanna kvar till nästa jul. Ordet tomte har att göra med tomt, alltså en äga. Under 1800-talets senare del dyker Jultomten upp på allvar. Förebilden finns i en katolsk helgonlegend om den givmilde St Nicolaus och har alltså inget att göra med gårdstomten. Varför han kallas ’tomte’ i Sverige har att göra med att jultomten under 1800-talet lånade drag av gårdstomten.

–Dagens jultomte har sin upprinnelse i det tidiga 1800-talet i USA, först i en dikt. I mitten av 1800-talets publicerades teckningar av en jultomte som liknar dagens och som kom att kallas St Nicolaus och senare Santa Claus. Jultomtens popularitet ökade i västvärlden under 1900-talet med konsumtionssamhället. I synnerhet blev han populär under efterkrigstiden.

Varför delar tomten eller bocken ut gåvor?
–Jultomten förknippas med det givmilda helgonet St Nicolaus, som var barnens vän. Kopplingen i vårt land mellan Jultomten och julklappar dyker upp under sent 1800-tal. Innan dess delades julklappar ut av julbocken, ett ganska läskigt väsen som besökte framförallt de mer välbärgade hemmen. Bocken är en gestaltning av ondskan, men kopplingen historiskt mellan bocken och den gode St Nicolaus gör att bocken blir motsägelsefull, både ond och god. Och då blir han spännande!

Varifrån kommer julbocken?

–Julbocken ser vi i vår tid oftast i halmversion. Bocken har sin bakgrund i julspel i medeltidens Tyskland. I dessa spel framträdde St Nicolaus med en get, som han höll i ett rep. St Nicolaus, den givmilde och snälle, tyglade på sätt ondskan och Djävulen i getens form.

Varför heter det "julklapp"?
–Julklappen är modern. Den dyker upp i borgerliga hem under 1800-talet, samtidigt som Jultomten blir populärare. Ordet julklapp kommer av seden att på julaftonen busigt knacka på någons dörr och slänga in en träbit eller en täljd docka. En sorts gåva, kan man säga, men den ges på skämt. Det finns faktiskt en parallell i julrimmen, där julgåvorna gärna presenteras skämtsamt och gärna lite retsamt.
 

Varför är julen röd?
–Jultomtens röda färg dyker upp under 1880-talet i teckningar i amerikanska tidskrifter. Men han har varit blå. Möjligen förstärktes den röda färgen av Coca-cola-reklamen under 1920-talet. I det nordiska bondesamhället var färg en oerhörd lyx och här finns inga spår av röd färg och julfirande.

 

 

Av: Annika Rådlund Källa: Nordiska Museet
Foto: Getty Images

Vår policy för datahantering, integritet och cookies

Genom att surfa vidare på vår hemsida och använda våra tjänster så godkänner du till att vi samlar in data om dina besök. I vår integritetspolicy förklarar vi vilken data vi samlar in, varför vi samlar in den och vad vi använder den till. Läs mer...

OK, jag förstår