Hemslöjden är tillbaka

Trasmattor. Kurbits-målade träskor. Rum med inspiration från Carl Larssons Sundborn. Hemslöjden har fått en renässans, och trendanalytiker talar om folklore och hyllning av det handgjorda.

Löpare, linnehanddukar och ljusträd hör till de hemslöjdsprodukter som nu hittar in i moderna hem, enligt Annelise Rasmussen, hemslöjdschef på Svensk hemslöjd.

- Vi märker en tydlig trend. Försäljningen ökar och tidningar vill göra reportage. Medvetandet om hemslöjden ökar, säger Annelise Rasmussen, hemslöjdschef på Svensk hemslöjd.
- Många går tillbaka till sina rötter när de inreder. De minns kanske hur det var hemma hos mormor och morfar.
Rasmussen arbetar för en mer än hundra år gammal förening. Den grundades 1899 av Lilli Zickerman som kom att bli den svenska hemslöjdens förgrundsprofil. Zickerman reste runt i gårdarna och plockade ut vackra, praktiska och finurliga ting som tillverkades där. Dessa såldes sedan i föreningens butik i Stockholm.
- Hon förstod vilket kulturarv som låg i hemslöjden, och att det var hotat av industrialiseringen, säger Rasmussen.

 

 

Den runda knäckebrödslådan med lock har blivit populär, särskilt bland utlandssvenskar. Här har den sällskap av smörknivar i enträ och vävda löpare.

Mer hemproducerat

Svensk Hemslöjd fick den målande prins Eugen som sin förste ordförande, vilket gav vind i seglen vid 1900-talets början. Under seklet har pendeln svängt fram och tillbaka för hemslöjd. Emellanåt har hantverket ansetts mossigt och förlegat, ibland har dess kvaliteter hyllats. Nu, när medvetandet om klimatförändringarna får många att undvika slit och släng och välja lokalproducerat, hyllas hemslöjden av stylister, inredare och trendanalytiker. Trasmattor, runda snidade knäckebrödslådor, linnehanddukar och vävda löpare hittar till hem både i Sverige och i resten av världen.
- Jag brukar säga att "den skål du har i handen varje dag, den ska vara extra fin". Det är fler grå dagar än högtider, påpekar Rasmussen.

"Kelade" föremål

Det gamla bondesamhällets lovikavantar har i dag blivit högsta mode.

Rasmussen beskriver hemslöjdade ting som något som är genomarbetat och ofta har ett traditionellt uttryck. Det har sin grund i bondetidens vardags- och festföremål.
- Det brukar vara något som någon "kelat" lite med när det tillverkats.
Genom åren har svenska slöjdare skapat hundratals produkter. De flesta kan delas in kategorierna vävt, skinn, ull, trä, näver, smide och keramik. Till det vävda hör linnedukar och trasmattor, som kom till för att värma kalla golv med hjälp av trasor från kläder som inte kunde lappas mer. Fårskinnen hjälper bland annat barn i slädar och vagnar att hålla värmen. Ullen från fåret spinns till garn som kan färgas och användas för att sticka med eller väva tyg av. Träprodukterna har sin grund i att enkla föremål som skålar, skedar, pallar och smörknivar behövdes i hemmen.
- Och gårdar över hela landet brukade tälja sina egna hästar. Men hästarna dekorerades mest i Dalarna och blev senare kända som Dalahästar, berättar Rasmussen.

Ljusträdet med pinnar kan användas året om. Till jul kan man sätta kulor på det, andra tider går det bra med äpplen eller trädekorationer.

Skor och haspar

Trä var också ett bra material att göra skor av, nämligen träskor. Till skor och väskor (så kallade kontar) brukades även björkens näver, ett starkt och segt material. Smidet i sin tur utvecklades eftersom gårdarna behövde haspar och ljusstakar och hästarna skor. Keramiken bidrog till hemmen med fat och krukor. I dag finns både klassisk, dekorerad och modern, stram keramik hos Svensk hemslöjd.
Enligt Rasmussen är det svårt att försörja sig som slöjdare i Sverige i dag, de flesta har ett annat jobb vid sidan om. Men när man väl börjat slöjda är det svårt att tänka sig ett liv utan hantverket och den glädje det skänker. Och med de unga hantverkarna följer nya material.
- För en tid sedan hade vi en uppskattad utställning med vävda väskor med bubbelplast i, berättar Rasmussen.

 

 

 

 

 

Vilka produkter är mest efterfrågade nu?

- Folk köper väldigt mycket löpare - men de lägger dem inte på längden utan tvärs över borden. Och linnehanddukar och de traditionella ljusträden med pinnar som man kan sätta äpplen eller små kulor på är också populära.

Hur tror du hemslöjden ser ut om 100 år?

- Det textila kommer att vara kvar, folk slutar inte väva. Och träslöjden lever nog, det kommer så många praktiska föremål ur den.

Christina Magnergård Bjers/TT Spektra
[email protected]

 

Fakta/Svensk Hemslöjd och Lilli Zickerman

Lilli Zickerman var apotekardotter från Skövde. I hemstaden sålde hon sina egna mönsterkompositioner och lärde sig att sy och väva av Handarbetets vänner. 1897 års Stockholmsutställning hade en stor avdelning med slöjd, något som inspirerade henne stort. Två år senare instiftade hon föreningen för Svensk Hemslöjd med prins Eugen som ordförande.
Zickerman inventerade svensk folklig textil landet över. Under sina resor tog hon mer än 24 000 bilder som färglades. Många finns i dag på Nordiska Museet. Med sin entusiasm fick Zickerman folk i bygderna att ta upp den slöjdkunskap som höll på att glömmas när industrialiseringen slog igenom. Nya modeller som anpassats till moderna krav togs fram och såldes i Svensk Hemslöjds butik i Stockholm.

Källa: Svensk Hemslöjd