Värme för villan

För 50 år sedan var det olja, direktverkande el och ved som gällde för att värma upp hus och hem. Men det vet vi ju alla att detta har förändrats genom åren. Nya värmesystem har letat sig in på marknaden som tar hänsyn till såväl ekonomin som miljön.

Idag finns ett stort utbud och vad man som villaägare väljer att ha för värmesystem beror till största del på den ekonomiska aspekten, vad det får kosta helt enkelt. Det skiljer sig också vilket system man väljer beroende på om det är ett nybyggt hus eller ett äldre.
- De vanligaste värmesystemen idag är fjärrvärme, berg- och jordvärme och pellets när det handlar om att byta system i gamla hus. När det gäller nybyggda hus är det vanligast att man installerar en så kallad frånluftsvärmepump och har den i kombination med en el-patron, säger Lennart Wing, energirådgivare hos Ljusdals kommun.

Han vill inte ge några synpunkter eller direktiv på vad man som villaägare bör välja, det är helt fritt. Men han ger en fingervisning om vad som är i ropet och vad som är bra val. Ett urval bland alla olika värmekällor som finns.
Ska man se till just kostnaden så är fortfarande ved det billigaste alternativet. Speciellt om den som eldar med ved har egen skog att ta veden ur. Men även den som köper ved helt eller delvis kommer billigt undan. Men fler och fler går ifrån ved, många gör det främst för att det krävs en stor arbetsinsats och med åren blir det inte lättsammare. När vedpannan tjänat ut är det också många som väljer andra alternativ, mer lättsamma former av uppvärmning. Fjärrvärme till exempel.

Fjärrvärme är ett prisvärt och miljöriktigt sätt att värma upp bostaden på. Fjärrvärmepriserna skiljer sig mellan våra olika orter vilket beror på flera saker, till exempel hur nätet ser ut på orten, vad man eldar med och hur anläggningarna är utformade. Jämfört med andra uppvärmningssystem är fjärrvärme betydligt enklare. Det krävs inget arbete för dig som villaägare; ingen sotning, ingen eldning och ingen bränslepåfyllning. Det kostar visserligen att ansluta sig till fjärrvärmenätet, och en del andra investeringar måste också till. Men systemet har lång livslängd och utrustningen sköter sig själv. Nu är det långt ifrån alla som har möjligheten att ansluta till ett fjärrvärmenät vilket i sig är en nackdel.

Det som under flera år blivit allt vanligare är berg- och jordvärme. Investeringen för bergvärme varierar beroende på fabrikat, borrdjup med mera, upp mot 150 000 och lite till kan det handla om. Den positiva effekten är att driften med bergvärme är billig idag. Detsamma gäller för jordvärme. Installationen för detta är något billigare än att borra efter värme, runt 100 000 ligger kostnaden på. En annan skillnad är att det krävs betydligt större markyta för att gräva ner jordvämeslingor, ett större ingrepp på tomten helt enkelt. Att gräva ner slingor kan vara enda alternativet för en del, det är inte överallt det går att borra.

Luftvärmepumpar är också något som kommit allt mer. Luft-luftvärmepumpar, luft-vattenvärmepumpar och frånluftsvärmepumpar är några varianter. Den senare är som sagt den som idag är den vanligast förekommande i nybyggda hus. Den hämtar värme från ventilationssystemets frånluft. För denna typ av värmepump krävs det med andra ord att huset har ett styrt ventilationssystem. Frånluftsvärmepumpen kan anslutas till värmesystemet och/eller användas för varmvattenberedning. Det är en enkel installation under förutsättning att kanalsystem finns eller skall monteras (det senaste är alltid fallet i nybyggnation). Installationskostnad jämfört med exempelvis bergvärmepump är också betydligt lägre.

Pellets är också något som används allt mer. Det är ett förnybart bränsle som ger låga utsläpp i miljön. Det gäller bara att hitta en bra och effektiv anläggning, det finns en del att välja mellan, så är pellets ett bra miljömässigt alternativ. Men som nämnts så är utbudet stort. Tycke och smak, plånboken och om det är ett nytt eller äldre hus det gäller är några delar som styr valet av värmesystem.

Miljöaspekten får naturligtvis inte glömmas bort. Oavsett vilket system man väljer så måste en anmälan göras till kommunen. För att få veta mer om regler, utbud och annat kring värmesystem så kan man med fördel vända sig till sin hemkommun. Energimyndigheten kan också hjälpa till med en hel del information, tips och råd.

Text: Ove Hansen
Bilderna i toppen: Skiss bergvärme, Pelletsbrännare Baxi, Biobränsle, Nibe luftvärmepump, IVT Greenline och skiss frånluftsvärme.

- När det gäller nybyggda hus är det vanligast att man installerar en så kallad frånluftsvärmepump och har den i kombination med en el-patron, säger Lennart Wing, energirådgivare hos Ljusdals kommun. Foto: Ove Hansen

Plus och minuslista på en del av de värmesystem som finns att välja mellan; 
Bergvärme
+ Jämn temperatur.
+ Låga driftskostnader.
+ Stor driftsäkerhet och bra livslängd.
+ Inga lokala utsläpp
- Avancerad teknik kräver högt kunnande vid driftsstörningar
- Kräver el - Höga investeringskostnader
- Ganska stora kostnader för borrning, men när första värmepumpen är utsliten blir kostnaden för utbyte betydligt mindre.

Jordvärme (eller sjö- och grundvattenvärme)
+ Samma typ av värmepump som för bergvärme, vilket ger ett stort utbud av värmepumpar.
+ Låga driftskostnader.
+ Stor driftsäkerhet och bra livslängd.
- Kan medföra stora ingrepp i till exempel trädgården.
- Avancerad teknik kräver högt kunnande vid driftsstörningar.
- Kräver el.
- Höga investeringskostnader.

Olja
+ Enkelt att byta värmekälla om du har vattenburet system.
+ Låg arbetsinsats.
- Dyrt.
- Fossilt bränsle, det vill säga inte förnybart.
- Miljöskadliga utsläpp.

Ved
+ Låg bränslekostnad.
+ Förnybart bränsle.
- Kräver lagringsutrymme.
- Felaktig förbränning och fuktig ved ger höga utsläpp.

Pellets
+ Lägre driftkostnad än el och olja.
+ Förnybart bränsle.
+ Ger låga utsläpp av miljöskadliga ämnen.
+ Liten arbetsinsats jämfört med ved .
- Kräver lagringsutrymme.
- Kräver viss tillsyn. Fjärrvärme
+ Billigare än olja och el.
+ Fjärrvärmeverken använder ofta förnybart bränsle.
+ Kräver litet utrymme.
+ Små utsläpp av miljöskadliga ämnen.
- Ingen möjlighet att välja leverantör.
- Förändrad ventilation i hus med självdrag om man tidigare har haft olje-, ved- eller pelletseldning.
- Finns inte alltid där du bor.

Luft-luftvärme
+ Till skillnad från andra värmepumpsystem ger denna typ inte bara billig energi utan även klimatförbättringar inomhus.
+ Lätt att installera
+ Bra livslängd vid korrekt installation.
+ Låg totalkostnad.
- Årsvärmefaktorn blir lägre än exempelvis berg- och ytjordvärme.
- Vid riktigt kalla temperaturer lägger pumpen av och elpatronen/elkassetten tar vid.
- Det finns värmepumpar på marknaden som inte klarar svenskt klimat.
- Denna värmepumpstyp kan inte användas för produktion av varmvatten.

Luft-vattenvärme
+ Energikällan (luft) finns alltid i tillräcklig mängd och kvalité.
+ Oftast lägre totalkostnad jämfört med bergvärme och ytjordvärmepump.
- Årsvärmefaktorn blir lägre jämfört med berg- och ytjordvärme.
- Verkningsgraden blir sämre när utetemperaturen sjunker.
- Vid riktigt kalla temperaturer lägger pumpen av och elpatronen/elkassetten tar vid.
- Ofta körs radiatorvatten ut ur huset till värmepumpen vilket kan vara ett problem vid låga temperaturer.

Frånluftsvärme
+ Komplett aggregat som ger värme, varmvatten, ventilation samt återvinning.
+ Vanligaste typen av värmesystem vid nybyggnation. Enkel installation under förutsättning att kanalsystem finns eller skall monteras (det senaste är alltid fallet i nybyggnation). + Betydligt lägre total installationskostnad jämfört med exempelvis bergvärmepump eller ytjordvärmepump.
- I hus med en hög energiförbrukning får man en lägre energibesparing jämfört med bergvärme, jordvärme etc.
- I äldre hus som saknar kanalsystem för frånluft behöver en sådan byggas.

Källa: vattenfall.se