Checklista för studenter

Terminsstarten står för dörren och det är många som är på väg att flytta hemifrån för första gången. Här kommer några tips och en checklista inför flytten.

• Skaffa dig en e-legitimation
• Adressändra
• Begär jämkning om din inkomst beräknas bli låg
• Be om arbetsintyg eller betyg när du sommarjobbar eller extraknäcker
• Studiemedel vid heltidsstudier är 7 820 kr per fyra veckors period (40 veckor)
• Gör upp en budget – koll på pengarna finns på www.konsumentverket.se
• Köp begagnade böcker eller låna på biblioteket
• Försök få stipendier
• Var prismedveten, skaffa dig en frys och laga mat hemma
• Du behöver inte köpa allt nytt
• Betala alltid dina räkningar i god tid
• Skaffa nödvändiga försäkringar
• Kolla om du kan få studentrabatt på olika saker
• Kolla om du har rätt till bostadsbidrag
• Sänk kostnader genom att bo tillsammans
• Spara på el och se upp med telefonen
• Du behöver en buffert för oförutsedda händelser
  .
  .
  

Tips till dig som nu ska skapa ditt första egna hem

Oavsett om du flyttar hemifrån för att studera vidare eller för att börja arbeta så är det en hel del att tänka på. Börja leta efter boende i mycket god tid. I storstäderna är det ofta mycket svårt att få tag på en hyresrätt. Här kan du leta efter lägenhet att hyra i andra hand www.andrahandsguiden.com och www.blocket.se.

Skaffa dig en e-legitimation

Skaffa dig en e-legitimation hos en Internetbank så kan du enkelt identifiera dig på nätet hos olika myndigheter. Med e-legitimation kan du göra din flyttanmälan på www.skatteverket.se. Flyttar du för att studera vid universitet eller högskola bör du vara folkbokförd på din studieort. Vill du ha din post eftersänd under ett år köper du tjänsten eftersändning av www.adressandring.se. Är du under 26 år eller studerar och gör din adressändring på nätet får du ett specialpris. Viktiga kontakter bör du kontakta själv direkt så att de får veta din nya adress. När du sedan får brev som du ser är eftersända är det smart att kontakta de företag som fortfarande har din gamla adress.

Begär jämkning om din inkomst beräknas bli låg

Livet som student är knapert. Arbetar du under loven och försöker få ett arbete vid sidan av studierna så blir ekonomin bättre. Det är bra att arbeta vid sidan av studierna då tjänar du pengar, får arbetslivserfarenhet och kontakter. Men jobba inte mer än att du klarar dina studier på normal tid. Det finns bemanningsföretag som hyr ut akademiker och studerande som exempelvis www.academicwork.se och www.studentconsulting.se. Se till att du får ett skriftligt anställningsbevis där det bl. a. framgår vilken lön och vilka arbetstider du har. 2009 kan du tjäna upp till 18 199 kronor utan att betala någon skatt. För att arbetsgivaren inte ska dra någon skatt måste du fylla i en blankett som du lämnar till din arbetsgivare helst innan du börjar jobba. Intyget hittar du i broschyren SKV 430.
Tjänar du mer än 18 199 kronor ska du betala skatt men begär jämkning så drar inte arbetsgivaren mer skatt än nödvändigt. Information om jämkning hittar du i broschyren SKV 430. Här hittar du ännu mer information som kan vara bra att veta när du jobbar https://www.skatteverket.se/ung.
Spara dina lönebesked, du behöver dem när du ska deklarera. Se också till att alltid få ett arbetsintyg eller betyg när du slutar, det kan du ha stor nytta av när du i framtiden ska söka andra arbeten.

Studiemedel

Med e-legitimation kan du ansöka om studielån och studiebidrag på nätet. Som e-kund hos CSN får du alla dina meddelanden på elektronisk väg och du får dina pengar snabbare än om du skickar in ansökan med posten. Varje halvår får du betala 150 kronor i uppläggningsavgift på studielånet. Studiebidraget är skattefritt. Studielånet belastas med ränta och ska betalas tillbaka så låna inte mer än du behöver. Tjänar du mycket pengar på arbete och/eller kapital får du inte fullt studiemedel. CSN betalar ut studiemedel månadsvis. Vid heltidsstudier 2009 är totalbeloppet 7 820 kronor för fyra veckor, varav 2 685 kronor är bidrag och 5 135 kronor lån. Du kan få studiemedel för totalt 40 veckor per år. Studerar du 17 veckor under hösten 2009 kan du under perioden juli t.o.m. december tjäna upp till 61 525 kronor utan att studiemedelsbeloppet minskar. Studielåneräntan baseras på ett genomsnitt av statens upplåningskostnad de tre senaste åren. 2009 ligger den på 2,5 procent. Räntan är inte avdragsgill i deklarationen och motsvarar därför en normal låneränta på 3,6 procent. Sex månader efter att du har slutat studera och när ett årsskifte passerat ska lånen börja återbetalas. Lånet ska betalas tillbaka inom 25 år och 2009 är lägsta återbetalningsbeloppet 6 420 kronor (15 procent av prisbasbeloppet). Har du problem att betala kan du ansöka om nedsatt inbetalningsbelopp. På CSN:s hemsida går det att göra simuleringar. Återbetalningstiden är 25 år och återbetalningsbeloppet stiger mot slutet.

Gör upp en budget

Gör upp en budget så att du ser vad dina pengar måste räcka till. På www.konsumentverket.se finns bra information och en broschyr som heter ”Koll på pengarna”. Där kan du se vad det normalt sett kostar att leva och göra en egen månadsbudget. Kåravgift och studentlitteratur är utgifter som du inte får glömma. Det finns ingen uppgift om de kostnaderna hos Konsumentverket. Undersök om en del kurslitteratur finns att låna på biblioteket eller köp begagnade böcker. Se dock upp så att du får tag på rätt upplaga. Sök på anslagstavlor eller på exempelvis www.kurslitteratur.se, www.stubok.net, www.bokfynd.nu eller www.blocket.se. Följ upp din budget genom att spara kvitton eller skriva upp dina kostnader efterhand så att du kan se hur dina utgifter stämmer med din budget. Undersök vilka möjligheter du har att få stipendier. På www.lycknis.com kan du hitta många olika stipendier. Du kan lägga in din profil och sedan matchar de fram passande stipendier. Mer information om stipendier och tips på vad du ska tänka på finns på exempelvis www.globalgrant.com. Vill du kolla hemifrån måste du betala ett abonnemang men undersök först om ditt bibliotek tillhandahåller tjänsten gratis. På Länsstyrelsernas hemsida www.lst.se kan du skriva stipendie i sökrutan så ser du vilka stipendier som finns att söka där.

Skaffa dig en frys

Du kan spara mycket pengar på att laga mat och baka frukostbullar själv. Ta med dig matlåda i stället för att äta ute. Laga mat tillsammans med kompisarna hemma innan ni går ut och roar er. Gör upp en inköpslista och storhandla i lågprisbutiker, dela om möjligt storpack med kompisar. Du kan spara mycket pengar på att bara köpa det som står på din inköpslista. Leta upp den butik som har bäst pris på de varor du handlar mycket av. Lär dig priset på några varor som du ofta köper mycket av så kan du enkelt jämföra priset på de varorna i olika butiker. Kolla på jämförpriserna som finns i butikerna. Handla livsmedel mm där du får bra varor till lågt pris. Var uppmärksam på att priset på olika frukter och grönsaker varierar beroende på säsong. Försök att få tillgång till en frys så kan du sänka dina matkostnader genom att handla mycket när priset är bra och sedan bara ta fram precis så mycket som går åt vid varje tillfälle.

Du behöver inte köpa allt nytt

Att inreda den nya bostaden kostar mycket pengar. Informera därför din omgivning om att du är intresserad av begagnade prylar. Kanske det finns någon som har saker de inte behöver. Utnyttja studentrabatter, handla i second hand butiker och på rea.

Betala alltid dina räkningar i god tid

Var noga med att alltid betala dina räkningar i god tid. Betalar du inte i tid riskerar du att få betalningsanmärkningar. Den som har fått en betalningsanmärkning får problem med att exempelvis hyra lägenhet, öppna telefonabonnemang och låna pengar.

Nödvändiga försäkringar

Du behöver skaffa dig en hemförsäkring, olycksfallsförsäkring, ev. en allriskförsäkring och om du arbetar en arbetslöshetskasseförsäkring. Kolla vem som kan ge dig det skydd du behöver till bästa pris. Fråga efter studentrabatt om du studerar.

Kolla om du har rätt till bostadsbidrag

Har du låg inkomst och är mellan 18 och 29 år kan du vara berättigad till bostadsbidrag. Bra information om detta finns hos försäkringskassan www.fk.se. Om du får bostadsbidrag måste du vara noga med att informera Försäkringskassan om förändrad inkomst eller hyra. Som inkomst räknas även kapitalinkomst, 80 procent av studiebidraget och 15 procent av förmögenhet överstigande 100 000 kronor.

Sänk kostnader genom att bo tillsammans

Att bo tillsammans kan vara en lösning som gör att kostnaderna blir lägre men det är viktigt att ni redan från början gör upp om vad som ska gälla er emellan. Hyran och utgifter för telefonabonnemang, bredband, tv-avgift, el och hemförsäkring blir lägre om ni är flera som kan dela på dem. Lever ni som sambor bör ni sätta er in i hur sambolagen fungerar. Är ni bara kompisar som bor tillsammans gäller inte sambolagen. Här kan du läsa mer om sambolagen.

Spara på el och se upp med telefonen

Spara på el genom att släcka lampor som inte behövs och att stänga av med avstängningsknappen på diverse apparater i stället för att använda fjärrkontroller. Duscha så kort tid som möjligt så sparar du på både el- och vattenkostnaden. Har du mobiltelefon kan det vara bättre med kontantkort än abonnemang. Med abonnemang finns risk för att du ringer mer än du har råd till. Du binder dessutom upp dig och priserna sjunker hela tiden efterhand som konkurrensen ökar.

Du behöver en buffert för oförutsedda händelser

Försök att spara ihop till en buffert för oförutsedda händelser. Om du arbetar kan du be banken göra en automatisk överföring från lönekontot till ett sparkonto. Även om du bara kan avvara en mindre summa varje månad så blir det ett stort belopp om du sparar en längre tid. I vissa lägen i livet behöver man låna som exempelvis till studier, bostad, bil mm men ett gott råd är att aldrig låna till något som man hinner konsumera upp innan lånet har återbetalats. Tar du lån tillsammans med någon annan eller skriver på en borgen är du solidariskt betalningsskyldig. Det innebär att långivaren kan kräva vem som helst av er på betalning tills hela lånet är återbetalt oavsett vilka överenskommelser ni själva gör.

Ev. bostadsbidrag beror på hyra och inkomst. Vid inkomst över 77 000 kronor per år får du inget bidrag.
Som inkomst räknas även kapitalinkomst, 80 procent av studiebidraget och 15 procent av förmögenhet överstigande 100 000 kronor.
Bostadsbidraget 800 kronor per månad ovan förutsätter att hyran är 3 000 kronor och att du inte tjänar mer än 41 000 kronor per år.

Studiemedel får man bara 40 veckor per år. Det innebär att du måste jobba eller ta av sparade medel under sommaren.

En del utgifter har jag hämtat från Konsumentverkets broschyr "Koll på pengarna". Jag har förutsatt att all mat äts hemma eller matlåda.

Lycka till i vuxenlivet!
Ann-Sofie Magnusson
familjeekonom Ikano Bank