AlltomBostad

Låt barnen betala hemma

Låt barnen betala hemma

Familjeekonomin kan försämras med flera tusenlappar om ungdomar bor kvar hemma när de slutat gymnasiet. När ungdomarna går ut gymnasiet upphör studiestödet på 1 050 kronor per månad. Har du bostadsbidrag, underhållsbidrag eller underhållsstöd upphör även dessa bidrag. Dessutom tillkommer matkostnader när de inte längre äter lunch i skolan. Trots att det formella försörjningsansvaret har upphört är det laddat att ta betalt av sina barn. 

- Jag tycker att man gör sina barn en stor tjänst när de får betala för sig hemma, säger Bodil Hallin som är familjeekonom på IKANO banken.

Så säger lagen
Du som förälder är skyldig att försörja dina barn tills de fyller 18 år eller tills de fyller 21 år om de fortfarande går kvar i gymnasiet. Därefter har du som förälder inte något försörjningsansvar. Dina barn räknas som vuxna med ansvar för att försörja sig själva och stå för sina egna utgifter. Detta oavsett om de har egna inkomster eller inte. Gör dina barn en tjänst Jag tycker att man gör sina barn en björntjänst om man försörjer dem för länge. Genom att betala hemma lär sig ungdomarna att ta ansvar för och planera sin ekonomi. De lär sig vad saker kostar och förstår fördelen med att ha ett buffertsparande när något oförutsett händer. De blir helt enkelt bättre rustade inför livet som vuxen. 
Vad är en rimlig summa? I broschyren ”Koll på pengarna” finns Konsumentverkets beräkningar av skäliga summor för olika hushållsutgifter. Konsumentverket menar att det är rimligt att en kvinna betalar 3 600 kronor för el, hyra, mat utöver lunch och förbrukningsvaror när hon bor hemma hos föräldrarna. För en man är summan 3 980 kronor på grund av högre matkostnader. I Konsumentverkets exempel består familjen av fyra personer och bor i en fyrarumslägenhet. Självklart kan din familjs förutsättningar se annorlunda ut. 
Så här kan du göra 
1) Förbered dig väl. Ladda hem Konsumentverkets broschyr ” Koll på pengarna”. Fråga andra föräldrar hur de gör. Tänk på att du inte behöver göra som alla andra, men det är bra att få ett bredare perspektiv på frågan. Prata dig samman med den andre föräldern så att ni vet var ni står. Det är bra om du har koll på hur stora utgifter ni har i familjen. Sammanställ månadens räkningar och försök uppskatta matkostnaderna. För kassabok någon månad om det behövs. 
2) Bestäm en tid då ni kan sitta ostört. 
3) Ta avstamp i lagen - utgå ifrån att ungdomarna ska betala hemma Min erfarenhet är att de bästa samtalen blir när föräldrarnas utgångspunkt är att ungdomarna är vuxna, ska försörja sig själva och därmed betala hemma. 
4) Ha Konsumentverkets beräkningar som diskussionsunderlag. Diskussionen blir mindre laddad när du använder uppgifter från en tredje part. Ett sätt att resonera är att strikt utgå ifrån Konsumentverkets exempel. Ett annat sätt är att utgå ifrån familjens faktiska hushållskostnader och bestämma hur stor andel var och en ska stå för. Ni kan bestämma andelen utifrån antal familjemedlemmar eller utifrån familjens inkomster. 
5) Kom överens och stäm av efter ett par månader Det finns inget rätt eller fel. Här får man ta och ge. Det viktiga är att komma fram till någon sorts lösning. Bestäm också när ni ska utvärdera överenskommelsen. Var beredd att justera så att ni hittar en lösning som fungerar i längden. 

Har ungdomarna ingen egen inkomst innebär det i praktiken att de måste vända sig till kommunen och ansöka om försörjningsstöd. Det kan ha det goda med sig att kommunen kan erbjuda ungdomarna att delta i arbetsmarknadsprogram som i bästa fall ökar chanserna att få ett jobb.  

Bodil Hallin Familjeekonom, Ikano Bank

Läs mer på vår hemsida
Vår policy för datahantering, integritet och cookies

Genom att surfa vidare på vår hemsida och använda våra tjänster så godkänner du till att vi samlar in data om dina besök. I vår integritetspolicy förklarar vi vilken data vi samlar in, varför vi samlar in den och vad vi använder den till. Läs mer...

OK, jag förstår