Riksbanken höjer reporäntan till 4,75%

Onsdag den 10 september höjer riksbanken reporäntan till 4,75 procent. De bedömer att den kan ligga kvar på denna nivå året ut.

Riksbanken skriver att - Jämfört med bedömningen i juli har den framtida banan för reporäntan sänkts. Det beror bland annat på att oljepriset och även övriga råvarupriser har sjunkit. Dessutom har tillväxten bromsat in mer än förväntat både i Sverige och i omvärlden.? Riksbanken påpekar som vanligt att osäkerheten om den framtida ekonomiska utvecklingen är stor och därmed också hur reporäntan kommer att utvecklas framöver.

Riksbanken strävar efter att hålla inflationen runt två procent

Inflationstakten det senaste året låg i juli på 4,4 procent vilket är mycket över Riksbankens mål på två procent. Det är prisökningarna på livsmedel och olja som har drivit upp inflationen. Oljepriset är fortfarande högt men har sjunkit på senaste tiden. Hushållens inflationsförväntningar på tolv månaders sikt har enligt Konjunkturinstitutet sjunkit från 3,7 procent i juli till 2,9 procent. När Riksbanken ändrar reporäntan är anledningen att de vill påverka marknaden så att inflationen (prisökningstakten) och inflationsförväntningarna dämpas och inflationen går ner till två procent inom två år. Lyckas inte Riksbanken stävja inflationen finns det risk för att prisökningarna sprider sig till andra områden. Därför har Riksbanken sedan början av 2006 höjt reporäntan tretton gånger från 1,5 procent till 4,75 procent.

Se till att du har reserver

Räntan är historiskt sett inte speciellt hög utan ligger inom det läge som Riksbanken anser är normalt. De har vid olika tillfällen tidigare sagt att en normal reporänta ligger runt 3,5 - 5 procent. När man lånar pengar till en bostad är det oftast på mycket lång tid. Därför tycker jag att alla låntagare måste förvissa sig om att de klarar högre ränta. Den rörliga bolåneräntan ligger normalt sett runt en procentenhet över Riksbankens reporänta men oron på den finansiella marknaden har medfört att tre månaders bunden ränta under den senaste tiden har legat mer än en procentenhet över reporäntan.

Konjunkturinstitutets prognos

Konjunkturinstitutet trodde inte att Riksbanken skulle höja räntan nu och de skrev bl.a. följande i sin prognos 27 augusti 2008: "En svagare utveckling av såväl export som konsumtion och investeringar dämpar svensk tillväxt 2008 och 2009. Sysselsättningen minskar nästa år, framför allt i industrin, och arbetslösheten stiger. En internationell konjunkturåterhämtning, svenska räntesänkningar och en expansiv finanspolitik bidrar till att konjunkturen börjar vända uppåt igen 2010. Riksbanken sänker räntan till 3,75 procent 2009 och till 3,50 procent 2010."

Spara så att du vet att du kan behålla din bostad

I tabellen nedan ser du hur månadskostnaden efter skatteavdrag förändras när räntan ändras. Även om jag inte tror på fler räntehöjningar de närmaste åren tycker jag att du ska lägga undan så mycket pengar varje månad som en höjning av räntan med exempelvis en procentenhet kostar. Då vänjer du din plånbok vid högre kostnader och bygger samtidigt upp en bra buffert. Skulle inte räntan stiga längre fram har du en bra buffert sparad som du exempelvis kan använda vid renoveringar. Passa dessutom på att amortera så får du en lägre skuld att betala ränta på.

Bunden eller rörlig ränta?

Nu när de flesta bedömare tror att räntan nästa år kommer att sjunka tycker jag att det är bättre att ha rörlig ränta och spara för att ha reserver om det inte skulle bli så. Jag tror att det blir dyrare att binda räntan. Men har du ett stort lån till rörlig ränta och känner dig otrygg med enbart rörlig ränta kanske du är beredd att betala en försäkringspremie för att slippa vara orolig. Då kan du dela upp lånet i exempelvis tre delar och binda räntan på två av delarna på olika tidsperioder och behålla resten rörligt. När en bunden del sedan ska omsättas kan du ta ett nytt beslut på den delen. Kanske du då vill ha den delen rörlig beroende på vad du då tror om framtiden. När du binder räntan gör du en överenskommelse med banken. Skulle du vilja byta låneinstitut eller amortera mer än ni kommit överens om får du betala ränteskillnadsersättning. Bind därför inte räntan på lånet längre tid än du räknar med att bo kvar. Och undersök först vem som ger dig det bästa erbjudandet.

"Underskott av kapital som exempelvis räntekostnader på upp till 100 000 kronor per person är avdragsgilla fullt ut. På belopp över 100 000 kronor är endast 70 procent av underskottet avdragsgillt. Tabellen ovan visar ökad månadskostnad om räntekostnaden är fullt avdragsgill."

Ann-Sofie Magnusson
Ikanobankens familjeekonom